Ägnar du dig åt olaga hot?

Jag är inte främmande för att enskilda - och företag - kan bli indignerade och upprörda över vad jag skriver och gör, och meddelar mig detta i mail och per telefon.. Det har hänt att löpsedlar varnar för mig och min verksamhet.  Det hör till, debatten får man ta, även om orden kan bli skarpa, och man vet vad och vem man har att göra med.

Annorlunda är det med snälla, välmenande människor som hotar och skrämmer via nätet.  Jag har nu nåtts av det femtioelfte kedjebrevet, denna gång med påstådda kinesiska ordspråk, som måste skickas vidare till tjugo personer inom 48 timmar om inte jag ska drabbas av allvarlig olycka.  Formellt och tillsynes är budskapet fyllt av humanitet och kärlek, mot ordspråkens innehåll finns inget att invända. Inte heller mot de obekräftade berättelser som vittnar om vilka fantastiska gudagåvor som ramlat över dem som åtlytt avsändarens maning.

Men mot detta sätt att sprida österländsk visdom finns desto mer att invända.   Av olika bisatser får man nämligen veta vad som händer den som hårdnackat vägrar att rannsaka sitt adressregister och ägna tid åt detta meningslösa strunt :  Då kan minsann barnen bli sjuka och man förlorar jobbet, ända tills man tar sitt förnuft tillfånga och skickar ordspråken vidare till tjugo av sina vänner, och utsätter dem för samma hot som man själv just blivit utsatt för.

Att civiliserade människor i vår tid kan ägna sig åt sådana voodoo-konster  gör mig faktiskt rent förbannad, särskilt som uppenbarligen en del av dem anser sig "alternativt" inriktade.   Att försöka förmå andra att underkasta sig deras diktat, vad det än må vara, med hjälp av subtila hot av detta slag, borde de väl ändå hålla sig för goda för.  Och den som  anser sig vara  "alternativt tänkande" bör väl ändå först och främst vara tänkande. Men uppenbarligen är många så vana att reagera reflexmässigt på underförstådda hot, att de själva utan tänkande deltar i samma spel.

Nu vägrar jag att underkasta mig även dessa diktat, även om priset kommer att vara att taket rasar in eller jag får böldpest. I stället tänker jag i framtiden polisanmäla den som skickar mig ett enda smörigt och kärleksfullt kärleksbrev med dolda och olycksbådande budskap, för olaga hot.

Det räcker gott med Smittskyddsinstitut och  Socialstyrelse!