Bolag med dold agenda

När den då friske tvåårige Magnus Rees plötsligt började gå tillbaka i sin utveckling och blev alltmer svårkontaktad och orolig, blev det början inte bara på en mänsklig tragedi: Föräldrarna hade tecknat en barnförsäkring, och ansåg sig ha rätt till ersättning för Magnus extrema behov av omvårdnad och behandling. Men försäkringsbolaget sa nej, med hänvisning till att Magnus autism var medfödd, något som inte täcktes av försäkringsvillkoren..

Därmed hamnade Magnus i den internationella hetluften, och i den debatt om vaccinskador och autism som vi refererat på annan plats. (Kingkong och Vi , Motgift v 6 2009, ) Vid sidan av det enorma arbetet med att ta hand om ett starkt handikappat barn har föräldrarna i femton år stridit för sin sons rätt till ett anständigt liv, utan ständiga ekonomiska bekymmer, en strid som närmast ruinerat dem själva. Nu har hovrättsdomen fallit - till familjen Rees nackdel.

Trygg Hansa har därefter med mästrande tonfall beslutat ”efterskänka” rättegångskostnader om 880 000:- i målet mot Magnus. Tanken är naturligtvis att detta ska framhäva försäkringsbolagets humanitära uppsåt. Denna ”gest” avslöjar emellertid mer än vad man kanske tänkt sig: Ett rimligt ekonomiskt alternativ hade ju varit att man redan från början använt dessa pengar för att utbetala en skälig ersättning till Magnus. Varför valde man strid?

Ville man undvika prejudierande dom? Nej!

Att driva tvisten till rättegång har knappast varit motiverat för bolaget för att undvika prejudikat: De paragrafer striden stått om omformulerades snabbt av försäkringsbolaget, sedan Magnus fall aktualiserades. Det står inte fler föräldrar bakom hörnet  för att driva motsvarande frågor, med åberopande av sedan många år avskaffade paragrafer.

Ville man bara spara pengar åt bolaget? Nej!

Det motiv som återstår för bolaget att välja den rättsliga vägen är att man velat slå vakt om aktieägares och andra försäkringstagares pengar genom att vägra betala ut omotiverade ersättningar. Men varför efterskänker man då nästan en miljon?

Vilka var då de egentliga motiven?

Man kan i stället misstänka att försäkringsbolaget agerat för att - oavsett sina egna försäkringsåtaganden - få juridiskt fastställt att i Sverige är autism en genetiskt determinerad sjukdom, och att vacciner inte kan vara orsak till autism.

Ligger en sådan agenda i något försäkringsbolags i legitima ntresse? Självklart inte. Vem kan då ha intresse av detta? Ja, det ligger nära tillhands att bolaget agerat bulvan för andra medicinska skrå- och företagsintressen, dvs just för de kretsar ur vilka man hämtat sina s k expertvittnen.

För forskare som byggt sin hela karriär och sitt anseende på tesen att autism är medfödd är det centralt att deras cirklar inte rubbas - oavsett hur skral deras bevisföring är. Och för hela läkemedelsbranschen är vaccinering ett strategiskt framtidsområde, varje officiellt erkännande av biverkningar och skador kan få oöverskådliga konsekvenser, inte minst ekonomiskt. 

Därför kan vi här finna en klassisk ohelig allians, där det medicinska skrået, forskare och finansiella intressen bildar gemensam front, och där vare sig myndigheter eller enskilda har mycket att sätta emot - alldeles oavsett hur svaga de sakliga bevisen egentligen är.  Ty liksom tingsrätten avstår hovrätten i sin dom från att sakligt pröva bevisföringen, utan hänvisar  till att försäkringsbolagets experter är "internationellt erkända auktoriteter". Vad sådana framför kan tydligen inte ifrågasättas av svensk domstol, en viktig information till den allmänhet som trott på den svenska rättssäkerheten.

Även om nu hovrättens dom fallit så fortsätter debatten och vår granskning av frågorna runt vacciner och pandemin av  neurologiska skador bland barn.  De  kanske lura några ibland, men man lurar inte alla hela tiden. 
 

Skriv kommentar

Namn/signatur: