Det Kontrollerade Våldet

( Ur Motgift v 7 2009)

Lettiska pensionärer måste tyvärr vandra genom vinterfrosten i trasiga strumpor, ty efter bankernas fiasko måste landet få ”sin ekonomi på fötter”. Bankdirektörer måste dock få bonusar i mångmiljonklassen, ty annars skulle bankerna bli mindre effektiva, vilket vi alla skulle förlora på. En viss andel av befolkningen måste vara arbetslösa, obehövda och oförsörjda, ty annars skulle ekonomin överhettas, vilket skulle drabba oss alla. Ekonomins ”lagar” måste ständigt åtlydas ty annars hotar något ännu värre öde, dvs att ”hjulen stannar”. Så heter det.

Vi matas ständigt med föreställningen att ekonomin är en grundläggande förutsättning för samhället - dvs för oss alla - och att våra övriga mänskliga angelägenheter bör och måste anpassas till ekonomins lagar, om inte allt ska ta en ände med förskräckelse. Att de flesta av oss har tak över huvudet och mat i magen anses vara just tack vare vår avancerade ekonomi, och vårt djupa kunnande om och respekt för ekonomins naturlagar. Detta djupa kunnande odlas inom den ekonomiska vetenskapen, vars landvinningar markeras genom årligt utdelande av det sk Nobelpriset i ekonomi. Så har vi fått lära oss.

Men tänk om de verkliga sammanhangen är annorlunda än dem vi ständigt får lära oss? Tänk om standard- och löneklyftor, pyramidala organisationer med över- och underställda, om behoven av ständig tillväxt, om överdåd och utsvulten fattigdom inte är naturlagsgivna nödvändigheter - utan onödiga kulturella kvarlevor och primitiva sociala reflexer, som mycket väl skulle kunna ersättas med andra system för effektiv försörjning och samhällsbygge? Och tänk om de avskräckande sociala och ekonomiska haverier vi sett i historien inte främst berott på de ekonomiska systemen, utan på hämmande och destruktiva feodala och sociala traditioner ? Tänk om det faktiskt inte är ekonomin som styr - utan människorna som ibland väljer att låta sig styras av liberala eller marxistiska ekonomers myter , och att samhällen skapar de ekonomiska system som de mäktigaste dikterar, att det är makten som styr ekonomin, inte tvärtom. Och Makten tillkommer den som har förmåga till överlägset våld, även om han gärna döljer sina vapen under vackra kläder.

Bengt Carlsson pekar i sin bok "Det Kontrollerade Våldet" på hur våldet som yttersta tvångsmedel, utgjort den piska som format samhället, och därmed de ekonomiska systemen genom tiderna. Ekonomiska spelregler kan förmedla makthavarnas vilja på ett mer subtilt sätt än svärd och giljotin, men ekonomin är inte mer fristående från makten än vad makthavarna önskar. De ekonomiska systemen fungerar inom de ramar som makten och vapnen anger. Ständigt ändras, anpassas och korrigeras de ekonomiska spelreglerna och deras tillämpning, genom tullar, handelshinder, subventioner, skatter, konfiskationer, restriktioner som tillkommer genom makthavares diktat.

Ekonomiska spelregler utgör ett kontrollerat våld, kanske oblodigt men väl så effektivt för att realisera och förmedla härskarnas visioner. Deras effektivitet när det gäller att förmedla välstånd till befolkningen kan dock variera stort. Modern forskning - t ex Richard Wilkinson, visar ju bl a att konsumtionens relativa fördelning är viktigare för folkhälsan än konsumtionen i absoluta tal, något som går helt på tvärs mot den moderna ekonomismens myter.

Bengt Carlssons bok ställer såväl den moderna liberala som den marxistiska samhällssynen på ända. Den spänner över breda historiska perspektiv, och slaktar myterna om ekonomins vetenskaplighet och samhällets lagbundna utveckling mot den moderna marknadsekonomiska demokratin som slutmål. Ytterst visar den på vår verkliga frihet att välja framtid. Den som söker historisk förståelse samt argument för att bryta räknenissarnas och marknadsprofeternas herravälde har här en guldgruva att ösa ur.