Vem tjänar på finanskriserna - och hur går det till?

Finanskriser skapas genom att en stor finansiell aktör med olika knep blåser upp bubblor av övervärderade tillgångar, som folk lockas att investera  pengar i. Därefter avslutar aktören sitt engagemang i affärerna, luften går ur bubblan, priserna kollapsar och tillgångarna förlorar sitt värde.   Investerarna förlorar, ofta med mänskliga tragedier i släptåg, och ofta får också skattbetalarna skjuta till pengar för att rädda dem som övertagit tillgångarna.   

Som aktör och regissör i dessa sammanhang har den amerikanska banken  Goldman-Sachs skaffat sig en särställning, inte minst genom sin sammanväxning med den amerikanska statsmakten och regeringen (båda partier).   Under de senaste hundra åren har USA  sett bubblor av aktiefonder  (Den Stora Depressionen under 30-talet),   IT-aktier (90-talet),   Bostadsbelåning (00-talet),  Råvaruruschen (2008)  och  Stödpaketkrisen (2009) . F n är Utsläppsrätter  den bubbla som är under utbyggnad, där bl a den välkände  Al Gore,  knuten till Goldman-Sachs-imperiet genom Generation Investment Management,  är en av de viktigaste aktörerna.    De amerikansk-genererade kriserna har regelmässigt också  skakat svensk ekonomi och svenska skattebetalare, men vi har också en betydande hemtillverkning.  Mest aktuell är väl den bostadsprisbubbla som ännu inte har brustit.  

Knepet att skapa bubblor utgörs framför allt att av bilda, intensifiera och manipulera  marknader, där tillgångarnas åsatta värde ökar genom att konkurrensen om dem ökar och tillströmningen av nya köpare stimuleras genom olika gruppmekanismer; avundsjuka, rädsla att hamna utanför, auktoritetsuttalanden, förväntningar   osv.  ( För att detta ekonomiska spelet ska fungera krävs alltså att medborgarna skolats in för att vara känsliga för sådant,  t ex genom mobbing, tävlingsanda, auktoritetstro, önsketänkande osv, en viktig och dold läroplan i många sammanhang.)

Under råvaruruschens höjdpunkt då t ex oljepriset fördubblades,  såldes och köptes ett fat olja inte mindre än 27 gånger, innan det slutligen nådde konsumenten, medan verklig produktion och konsumtion av olja (tillgång o efterfrågan)  i huvudsak var oförändrad. Prisökningen var alltså uteslutande en effekt av spekulation. 

Läs orginalartikel av Matt Taibbi i Rolling Stone:

Skriv kommentar

Namn/signatur:

Men frågan är nu om inte det här spelet har nått vägens ände. Den amerikanska ekonomin har utvecklat fantastiska verktyg och strategier för att suga ut maximalt med dollar, och har lyckats med det tack vare sin storlek och innovationsförmåga. Men nu börjar hela systemet att likna en bubbla i sig. Skuldsättningen på alla nivåer har nått ohållbara siffror samtidigt som arbetslösheten stiger. Allt fler, till och med ansedda ekonomer, börjar frukta en kraftig konjunkturnedgång.

Postat av Mojje den 2 augusti 2010

Observeras att detta bubbelskapande har pågått i många hundra år. Varför har vi Riksbanker? Jo, dessa skapades framförallt för att finansiera krig och konflikter som olika makteliter frammanar med diverse knep för att sko sig själva. Dags att vakna upp?

Postat av Roger den 29 juli 2010

Goldman Sachs, which emerged relatively unscathed from the financial crisis, was accused of securities fraud in a civil suit filed Friday by the Securities and Exchange Commission, which claims the bank created and sold a mortgage investment that was secretly devised to fail.

http://www.nytimes.com/2010/04/17/business/17goldman.html?ref=global-home

Postat av Ulf B den 16 april 2010

När massmedia inte vågar rota i saken har medborgarjournalister i USA börjat kartlägga "bubbelbaronerna", som byggt förmögenhet och positioner på andras olycka. http://www.alternet.org/investigations/

och http://littlesis.org/

Postat av Ulf B den 13 mars 2010

Hejsan,

kan inte låta bli att ge feedback åt din superfräcka :) retorik, bl.a. - "( För att detta ekonomiska spelet ska fungera krävs alltså att medborgarna skolats in för att vara känsliga för sådant, t ex genom mobbing, tävlingsanda, auktoritetstro, önsketänkande osv, en viktig och dold läroplan i många sammanhang.)"

för övrigt är det som allra oftast bra iniativ och bra vinklar, jag menar något utöver etablerade teser. Ha det fint.

Postat av Magnus den 9 mars 2010

Dela denna sida med andra!

Utskriftsvy