Hej i sommarvärmen!

Detta brev handlar om:

1. Kvarnföreningen nobbar Revaq-slam
2. Reningsverken betalar för att bli av med slammet
3. Professor: Det är flamskyddsmedel i kött
4. Konsumentorganisation rasar mot slam
5. Min återvunna vindflöjel

______________________________________

LAND LANTBRUK NR 27·2 JULI 2010

Kvarnföreningen nobbar Revaq-slam

Svenska Kvarnföreningen rekommenderar sina medlemmar att inte ta emot spannmål producerad på mark som gödslats med Revaqslam. Beslutet var enhälligt.

- Revaq har inte kommit tillräckligt långt för att vi ska kunna garantera livsmedelssäkerheten,säger föreningens talesman Peo Crona.

Det innebär att tunga aktörer som Nord Mills, Cerealia, Wasabröd och Abdon Mills tackar nej till spannmål producerad med Revaq-slam. Beslutet fattades på ett styrelsemöte i slutet av maj och är en rekommendation.

- Sedan lång tid tillbaka har vi rekommendationen att inte använda konventionellt slam för produktion av brödspannmål och nu utvidgar vi detta. Anledningen är att Revaq har vuxit från ett försöksprojekt till ett certifieringssystem, säger Peo Crona, till vardags ansvarig för inköp och produktion på Cerealia.

Kvarnföreningen har under projekttiden gett dispens till en del Revaqproducerad spannmål. Peo Crona uppskattar att det handlar om någon procent av all spannmål till kvarnarna.

- Även om Revaq i flera fall håller bättre kvalitet än annat slam är det inte tillräckligt bra. Det finns för stora risker, säger Peo Crona.

Ingen spridning

Enligt beslutet tillåter Svenska Kvarnföreningen inte spridning av något slags slam på odlingsmark efter den l juli i år. Medlemsföretagen kommer däremot inte att kunna tacka nej till spannmål från marker där Revaqspridning skett tidigare.

Per-Åke Sahlberg, en av talespersonerna för nätverket Ren åker ren mat, ser kvarnföreningens ställningstagande som en tydlig signal till spannmålsodlarna att hålla sina jordar slamfria.

- Det är intressant att företagen med konsumentkontakt säger nej. De går på försiktighetsprincipen och nu är det upp till spannmålshandeln att skärpa kontrollen så att man inte blandar partier utan håller hela kedjan slamfri, säger Per-Åke Sahlberg

Göran Berglund

Svenska Kvarnföreningen

• Svenska Kvarnföreningen består av tio företag:

Abdon Mills AB
Berte Qvarn AB,
CereaIia AB
Frebaco Kvarn AB
Leksandsbröd AB
Lilla Harrie Valskvarn AB
Nord Mills AB
Saltå Kvarn AB
AB Strängnäs Valskvarn
Wasabröd AB .

• Abdon Mills produkter lanseras under varumärket Finax
• Cerealia arbetar med varumärken som Axa, Kungsörnen, Start

Gunnar Lindgren: Det var hedervärt och välkommet av Kvarnföreningen att påbörja vandringen mot en slamfri svensk livsmedelsproduktion.
Nu väntar vi att de andra delarna av svensk livsmedelsframställning följer efter. Det viktigaste med detta ställningstagande är att Axa, Kungsörnen, Start m fl som ingår i koncernen Lantmännen, gör detta beslut. Det är oförenligt med att moderkoncernen samtidigt än så länge tar emot slamodlad spannmål. Var tar denna spannmål vägen? Det återstår nu för Axa, Kungsörnen, Start m fl att kräva att Lantmännen tar sin hand från Revaq - det slamföretag som driver på slamspridningen. Än en gång tack Svenska Kvarnföreningen! Efter Naturskyddsföreningens nej till slamspridningen finns det äntligen skäl att vänta på en avveckling av slammet inom hela det svenska jordbruket.

__________________________

Reningsverken betalar för att bli av med slammet

En av de mest stötande delarna i slamspridningen är det faktum att de kommunala reningsverken betalar pengar för att bli av med slammet. Hur stora belopp och var pengarna hamnar är svårt att bilda sig en uppfattning om. Entreprenörer inom avfallssektorn (exempelvis Ragn-Sells) lär få betalt för att sprida slammet. Jordbrukaren lär få betalt. Använder entreprenörerna sina pengar för att förmå jordbrukare att ta emot slammet? Detta är så sorgligt att hårt ekonomiskt trängda jordbrukare tvingas ta emot slam för att få en liten extra förstärkning av inkomst. I nedanstående artikel från Land Lantbruk anges belopp på hur mycket det kostar för kommunerna att bli av med slammet. Men vi vet alltså inte vad dessa pengar tar vägen. Enligt andra uppgifter har belopp på över tusen kronor per ton TS betalats ut till jordbrukare?

I sammanhanget skall också nämnas andra tveksamheter. De entreprenörer som sprider slam från "certifierade" reningsverk kan också ta emot slam från icke "certifierade" verk. Eftersom det inte är någon avgörande skillnad mellan dessa två slamtyper, kan entreprenören blanda dessa utan att någon sedan kan avslöja detta missförhållande. (Det finns många slam från icke "certifierade" reningsverk som har betydligt lägre halter av uppmätta föroreningar än slam från "certifierade" reningsverk. En hopblandning av dessa kan ge upphov till ett mindre förorenat slam!)

Vidare skall nämnas att man i vissa kommuner har haft lovvärda försöksprojekt för att separera wc-avlopp från annat avloppsvatten. Detta för att kunna åstadkomma ren växtnäring. Kommunpolitiker har dock avbrutit dessa projekt och hänvisat till att detta är överflödigt när nu slammet är "certifierat".

____________

"Land Lantbruk 24 juni

Betalar 300 kr för att bli av med jordbruksslam

• Kommunernas kostnader för att bli av med sitt rötslam till jordbruket har nästan stått stilla under fem år. Det visar den rundfrågning som Gästrike Vatten gjort. Av de 105 kommuner som svarade på enkäten använde 44 kommuner under 2009 slammet helt eller delvis till jordbruksmark. För detta betalade de i genomsnitt 297 kronor per ton TS, en ökning med 29 kronor sedan 2004.

Kostnaderna varierade emellertid kraftigt mellan olika kommuner. Boden redovisade en kostnad på 68 kronor, medan motsvarande siffra

i Svalöv var 660 kronor. I undersökningen redovisas medelpriset helt utan transportkostnader. De åtta reningsverk i undersökningen som är anslutna till Revaq hade en något lägre medel kostnad, 256 kr/ton TS. Gästrike Vattens enkät visar att 28 procent av slammängden användes i jordbruket, vilket stämmer väl överens med SCBs statistik för 2008.

Göran Berglund

________________________________________________

"Professor: Det är flamskyddsmedel i kött
Land Lantbruk
Publicerad 1 juli 2010
För några dagar sedan blev det stora rubriker när det avslöjades att grillkorv innehöll flamskyddsmedel. - All boskap, och även kyckling,
får det via fodret de äter. Men det finns också en annan källa, och det är damm och partiklar. Det finns ett nedfall över hela vår värld av
flamskyddsmedel, förklarar Åke Bergman, professor i miljökemi vid Stockholms universitet och internationell expert på flamskyddsmedel
till Ny Teknik."

_______

Gunnar Lindgren: Många har nu säkert sett filmen "Underkastelsen" av Stefan Jarl, som jag tidigare har berättat om. En rad forskare från hela världen ser den kemikaliecocktail som finns i vårt blod och inte minst i navelsträngsblod som en trolig orsak till sjukdomar i vårt samhälle - främst hos våra barn. Vi vuxna växte upp innan kemikalieindustrin exploderade under slutet av nittonhundratalet. Våra barn drabbas av allergier, oro, ADHD och andra beteendestörningar. Men även cancer, skadad utveckling av könsorgan, diabetes liksom andra autoimmuna sjukdomar etc etc.

Det är ingen tvekan om att reningsverken i sitt slam samlar ihop de flesta miljögifter, läkemedelsrester och riskklassade kemikalier som är i omlopp i samhället. Ju bättre reningsverk, desto giftigare slam. Vidare sprider vi ut dem igen med slammet på det kanske mest olämpliga stället - där vår mat framställs. Observera att alla dessa riskabla ämnen analyseras inte i foder eller färdiga livsmedel. De känsligaste livsmedelsgrupperna är barnmat och mejeriprodukter. Tillverkarna av dessa måste nu agera snabbt. Ett av huvudkraven blir att inte mata husdjur med slamodlat foder. Åke Bergman anger fodret som en viktig föroreningskälla i artikeln ovan. Det är orimligt att mata mjölkkor med slamodlad spannmål, vilket sker idag - när Kvarnföreningen inte tar emot slamodlad spannmål till människan. Det finns misstankar om att samma ämnen som sprids med slam också finns i torrmjölk som går till tillverkning av modersmjölkersättning.
Lantmännen har här en omedelbar uppgift att upphöra med att ta emot och föra vidare slamodlade produkter till livsmedelskedjan. Livsmedelsföretagen (LI) måste på samma sätt kräva att svenskt jordbruk inte används som soptipp för miljögifter, läkemedelsrester, tungmetaller, smittämnen m m.

Vi livsmedelskonsumenter skall inte ge oss förrän miljögifterna är borta från åkermarken och slammet tas om hand på ett ansvarsfullt sätt som det riskabla avfall det är.

(Se också:

http://www.renakerrenmat.se/fakta/UpptagFororeningar.pdf

http://www.renakerrenmat.se/fakta/LakemedelsresterHormoner.pdf

samt flera rapporter på

http://www.renakerrenmat.se/fakta/fakta-oversikt.html )

___________________________

Från Land Lantbruk:
"Konsumentorganisation rasar mot slam
Lantbruk
Publicerad 14 juni 2010
Sveriges Konsumenter i Samverkan uppmanar Miljöminister Andreas Carlgren och regeringen, att omedelbart stoppa storskaleexperimentet med slamspridning på åkermark.

Ännu ett larm om risker för spridningen av avloppsslam spreds i radions Ekosändning i dag!
Det gäller vår hälsa, jordarnas och vattnens situation samt den framtida livsmedelssituationen!

Det finns idag endast gränsvärden för enstaka tungmetaller och rekommendationer för PCB men det har i omgångar utretts av bl. a Naturvårdsverket och någon klar ställning har inte ännu tagits.

LRF:s roll
Målsättningen har från regeringens/miljödepartementets sida varit att snarast återföra fosforn till åkermarken. Men utan ett klart regelverk kan detta inte få fortsätta att ske, enbart baserat på regler som parterna på marknaden satt upp. Dels är det agerandet från Svenskt Vatten och dels från LRF som får anses som marknadens parter, som påverkar den nu ökande spridningen av avloppsslam.

Vi är överens om att ta till vara på fosforn, men då ska den vara ren och inte förorenad som nu, oavsett den s k certifieringen som Svenskt Vatten står för. Det finns i dag metoder som fungerar och måste kunna utvecklas vidare innan man förorenar våra åkrar.

Upprepade larm har förekommit och idag kom ytterligare ett från forskare i Lund, där ovissheten betonas om innehållet av läkemedelsrester, som ibuprofen i smärtstillande läkemedel.

Vart tar det vägen?
Enligt Ekot i morse där Estelle Larsson har visat att 96 procent av det smärtstillande preparatet ibuprofen försvinner i reningsprocessen. Endast fyra procent finns kvar i det renade vattnet. Hon säger i radion:

-Det låter väldigt bra att 96 procent försvinner i reningsverken. Problemet är att vi inte vet vart de 96 procenten tar vägen. De kanske sitter i slammet, ett slam som sedan sprids på åkrarna. Eller så kanske de bryts ner till produkter som är mer långlivade och giftigare än ibuprofen. Det vet vi inte i dag.

Tidigare problem med PCB och Dioxin har inneburit problem med fiskkonsumtionen, ett problem vi har kvar sedan tidigare brister i hantering och i lagstiftning. Utöver effekterna på våra vatten och fisken måste vi vara vakna över effekterna på vår framtida åkermark, det levande livet i denna samt effekterna på eventuell odling av vår mat på förorenade marker.

Vi konsumenter ska äta maten
Det är lika viktigt att skydda såväl våra vatten som våra åkrar och de levande varelserna där, så framtidens livsmedel också ska kunna produceras och inte riskera människors hälsa.

-"Det är vi KONSUMENTER och medborgare, som ska äta maten och betala, såväl denna som kostnaderna för sjukvård och naturvård via skatterna, som måste tydligt än en gång kräva omedelbart stopp för spridningen av avloppsslam som inte bevisligen är rent från kända och okända riskämnen, samt att öppen registrering upprättas på åkrar som förorenats och fortsatt förorenas för att kunna hålla dessa borta från framtida användning för produktion av livsmedel" säger Bengt Ingerstam, ordförande för Sveriges Konsumenter i Samverkan.

Sveriges Konsumenter i Samverkan kräver i brevet ett omedelbart agerande från din sida, som miljöminister, samt från departement och regering, så att all spridning av avloppsslam stoppas tills alla undersökningar och forskning är ense om att det skulle vara helt riskfritt. Det krävs att samhällets olika parter, konsumentorganisationer och miljöorganisationer, forskare och myndigheter i så fall blir överens och inte enbart ”marknadens parter” kan fatta sådana beslut och kringgå den samhälleliga granskningen och utredningsprocessen.

Källa: Sveriges Konsumenter i Samverkan
Rickard Langenfeld"

_________________________________________________

Min återvunna vindflöjel

Jag har i tidigare nyhetsbrev berättat om att olika delar i vårt hem består av återvunna delar från insamlat avfall m m, exempelvis vår lilla fontän och gallret runt brunnen.

När vi köpte vårt hus i Älvängen berättade den förra ägaren fru Sälle, att hon arbetat länge på Ahlafors Spinnerier och där fått en uttjänt roterande del som lindade upp tråd. Den var tekniskt ett under, nållagrad med minimal friktion. Petade man på den så kunde den snurra flera varv. Den var tillverkad av SKF.

Fru Sälle beklagade att hon aldrig fick förverkliga sin dröm att göra en vindflöjel av detta tekniska underverk. Jag tag hand om den och hedrade henne genom att bygga denna vindflöjel av återvunna delar. Själva lagringen finns under den koniska nedre delen - ett skydd mot väder och vind som är gjord av översta delen av en flaska för motorolja. Stången är en bit aluminiumrör från en skrotad TV-antenn. Kulan på toppen är en bakelitkula som brukar sitta på gamla trefasströmbrytare. Själva "vimpeln" är gjord av aluminiumplåt och jag stansade ut mönstret med ett vanligt stämjärn. Aluminiumplåt är ganska mjuk och skadar ej verktygen.

Mönstret funderade jag på en tid och tittade på olika vindflöjlar i olika städer, där Sundsvall kan ståta med de kanske vackraste i landet. Vindflöjeln är en kär del i vårt hem och den enorma känsligheten för ytterst små ändringar av vindriktning gör att den alltid är i rörelse - men SKFs kvalitetsprodukter tål friktion under många årtionden!

Nästa nyhetsbrev kommer i början av augusti, men då måste ni läsare vara uppmärksamma. Då skall vi tillsammans göra en gemensam sak för att äntligen få bort föroreningar från modersmjölkersättning, navelsträngsblod och åkermark. (Se också Ren Åker Ren Mat www.renakerrenmat.se Skriv gärna på uppropet - det kostar inget.)

Trevlig sommar!

Gunnar Lindgren
Starrkärr 210
446 95 Älvängen
0303-745155
070-567 90 54
gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com
www.gunnarlindgren.com
TKAB