Nej till slammet

Naturskyddsföreningen säger nej till slamspridning

Vid årets riksstämma i Gävle denna helg beslöt Naturskyddsföreningen att säga nej till slamspridning på åkermark. Vid tidigare stämmor, när slammet har behandlats, har det funnits både anhängare och kritiker. Denna gång var föreningen helt enig - inte en enda röst för fortsatt slamspridning. I utskottarbetet som föregick omröstningen lyftes de nya vetenskapliga rönen fram, bl a kadmiumfrågan och slammets höga halter av detta miljögift. Även slammets innehåll av läkemedelsrester, hormoner, andra miljögifter och främmande metaller diskuterades - för att inte nämna alla okända kemikalier och nedbrytningsprodukter som vi kan befara finns i slammet - troligen också i livsmedel och människor. Fynden av hundratals miljögifter i navelsträngsblod tyder på detta.
Slammets innehåll av fosfor är däremot blygsam. Endast 1 procent av innehållet i vanligt vått slam utgörs av fosfor, medan innehållet av kemiskt avfall är mångdubbelt större.

Naturskyddsföreningen har 180 000 medlemmar och det är hög tid för de delar av jordbruket och livsmedelsproduktionen som ännu inte tagit avstånd från slammet att nu göra detta.

________________________________________

Det är orimligt att Skogsstyrelsen varnar för spridning av slam i skogen, medan samma ämnen anses enligt LRF och Lantmännen passa där våra livsmedel och foderspannmål odlas.



SkogsEko
Riskabelt att sprida avloppsslam i skogen

Hur skulle det kännas att sprida ut tungmetaller och läkemedelsrester i skogsmarken? Det kan bli följden om användningen av avloppsslam som gödningsmedel ökar, varnar Skogsstyrelsen.

Flera orsaker ligger bakom det ökade intresset för avloppsslam på senare tid. En är kväveinnehållet som har en tillväxthöjande effekt, en annan är att slammet är rikt på viktiga ämnen som fosfor.

Tidigare har slam i huvudsak spridits på skogsmark i forskningssyfte. Nu märker Skogsstyrelsen av en kraftig ökning av intresset för slamspridning, bland annat genom antalet samrådsärenden där skogsbolag vill sprida slam över större arealer.

– När det nu kommer in ärenden om slamspridning i stor skala betraktas det inte längre som försök, utan som konventionellt skogsbruk, säger Anja Lomander, markspecialist på Skogsstyrelsen. Vi måste hantera det, men i dagsläget finns ingen lagstiftning kring spridning på skogsmark vilket det gör för jordbruksmark.



Att det inte finns någon lagstiftning är ett av de problem Anja Lomander ser. Dagens förslag till slamförordning medger att avloppsslam får spridas på skogsmark, men säger inget om hur, förutom att det ska vara slam med den högsta graden av hygienisering, det vill säga slammet ska ha behandlats så att risken för smittspridning är så liten som möjligt.

– Om man tänker skörda och äta bär från marken inom ett år föreslås att man inte får sprida något slam. Men hur sköter man det på skogsmark? Där finns ingen tillsyn, säger Anja Lomander.

Kunskapsläget är oklart. Det behövs mer forskning kring tungmetaller, organiska ämnen och läkemedelsrester på skogsmark, såväl kring effekterna på marken som kring risken för läckage från marken. Även risker kring kväveläckage och smittspridning behöver utredas.

Först därefter kan skogsskötselrekommendationer tas fram, exempelvis kring givor och hur breda skyddszoner mot vattendrag ska vara för att vattnet inte ska påverkas negativt.

Mycket är alltså oklart, men vad man vet är att avloppsslam även i renad form innehåller bland annat tungmetaller, läkemedelsrester och diverse organiska föreningar.

Enligt Anja Lomander skulle idealet vara att spridning av avloppsslam i skogen inte var tillåten mer än som försök, förrän det är bättre klarlagt hur de olika ämnena påverkar mark, vatten och organismer.

– När Naturvårdsverket såg över förordningen var experter på tungmetaller tydliga med att man måste sätta lägre belastningsnivåer av tungmetaller för skogsmark än för jordbruksmark eftersom skogsmarken är känsligare – den har lägre pH-värden, mindre lera som kan binda tungmetaller och är näringsfattigare vilket gör att tungmetaller rör sig lättare i marken.

Även när aska förs tillbaka till skogsmark följer en del tungmetaller med.

Men Anja Lomander menar att det är en annan sak, dels för att askspridning faktiskt är att återföra det man tagit ut ur skogen, och dels för att tungmetallerna i slammet troligen är lättrörligare eftersom de är kopplade till organiska föreningar.

Rikard Flyckt

___________________________________

När frukt och grönsaker sköljs i hemmen följer olika föroreningar med avloppet och kan finnas i slammet. Ju bättre vi sköljer dem desto mer hamnar i avloppet. På så sätt kan de bekämpningsmedel som en gång besprutat växter nå oss även en andra gång via slammet. Förutom bekämpningsmedel nämns även andra miljögifter - och vi vet att de finns i slammet och i navelsträngsblod.
Nu bekräftas farhågorna: ADHD kan bero på bekämpningsmedel

Av Pernilla Strid

Barn som utsätts för höga nivåer av vissa typer av bekämpningsmedel löper dubbelt så hög risk att drabbas av ADHD, visar en ny amerikansk-kanadensisk studie enligt Svenska Dagbladet.

Det handlar om organiska fosforföreningar. Dessa ämnen tycks kunna påverka nervsystemet hos barn och leda till typiska ADHD-störningar som ouppmärksamhet, hyperaktivitet och bristande impulskontroll, skriver Svenska Dagbladet.

Studien omfattar 1139 amerikanska barn åtta till 15 år gamla, varav 119 med diagnosen ADHD. Den publiceras i senaste numret av tidskriften Pediatrics.

Svenska forskare som intervjuas i Svenska Dagbladet tycker att studien är välgjord och pekar på att mer forskning behövs om sambandet mellan miljögifter och ADHD.

Christopher Gillberg som är Sveriges ledande expert på ADHD menar att ärftliga faktorer avgör risken för störningen men att miljögifter kan vara den utlösande faktorn.

Enligt Steven Novella vid Yale-universitetet bör försiktighetsprincipen råda tills man fått mer klarhet i sambanden. Det betyder att exponeringen för organiskt fosfor bör minskas. Han tycker att man bör skölja frukt och grönsaker noggrant.

Enligt Steven Novella använder även ekologiskt jordbruk ofta organiska bekämpningsmedel. Miljöaktuellt har inte kunnat kontrollera om detta även gäller i Sverige.

Steven Novella säger också till Svenska Dagbladet att det är skandalöst att inte tidigare studier om sambandet mellan vissa färgämnen och ADHD har tagits på större allvar.
_____________________________

Medicinrester i slam, livsmedel och människa?

Det är väl känt att läkemedelsrester och hormoner finns i höga halter i slam.
(Se http://www.renakerrenmat.se/fakta/LakemedelsresterHormoner.pdf )

Det finns många undersökningar som visar hur exempelvis hormonella ämnen i låga halter påverkar fiskar och andra djur i vattendrag och flodmynningar. I denna artikel önskar man att reningsverken blir ännu bättre på att avskilja sådana ämnen för att skydda organismer i vattnet.
Men dessa ämnen hamnar i slammet i stället. Ju bättre reningsverk, desto giftigare slam. Medan vattenmiljön har många beskyddare bland forskare och myndigheter, saknas motsvarande skydd av åkermarken och jordbrukslandskapets flora och fauna. Trots att forskning visar att åkersorkar och flugsnappare har förhöjda kadmiumhalter i sina små njurar, att daggmaskar är förorenade av samma ämnen som finns i navelsträngsblod, att får drabbades av benskörhet vilket sätts i samband med hormonstörande ämnen som spridits med slam,
att ämnet molybden (får vara hur hög som helst i "certifierat" slam) förgiftade kor och många dog - trots detta finns inga forskare och myndigheter som klart säger: - detta kan vi inte acceptera.

Jag hoppas att LRF och Lantmännen snabbt följer Naturskyddsföreningen beslut, så vi slipper uppslitande konsumentaktioner. Det gäller främst barnmat och mejeriprodukter som misstänks vara förorenade.

– Jag tittar på västerländska förhållanden. Här är hanteringen reglerad, men i till exempel Indien, som forskare i Göteborg har tittar på, rör det sig om helt andra halter av utsläpp, säger Estelle Larsson. Foto: Joakim Stierna
 

Var tar medicinen vägen?

Av Jonas P Andersson 4 JUNI 05.00

FORSKNING. Varje år äter svenskarna enorma mängder läkemedel, och en stor del förmodas så småningom hamna i reningsverken. Men vad sker med substanserna där och hur mycket går vidare ut i naturen? Det försöker Lundaforskaren Estelle Larsson ta reda på.

– Det pratas mycket om detta område, både inom forskarvärlden och inom branschen vatten- och avlopp, men man vet egentligen inte mycket, säger hon.
Lundaforskarna måste därför mer eller mindre börja från noll. De har valt ut ett begränsat antal ämnen och ska studera vad som sker med dem i reningsprocessen.

– Vi har kommit så långt att vi vet att det finns läkemedelsrester i låga halter i reningsverkens slam. Men vi vill veta hur mycket det rör sig om och hur dessa ämnen bryts ner, säger Estelle Larsson, som är doktorand vid Lunds universitets avdelning för organisk kemi.
Den andra stora frågan är hur mycket av läkemedelssubstanserna som bryts ner, eller genom olika kemiska processer förvandlas till andra ämnen.

– Det kan vara så att dessa nya ämnen är giftigare och mer långlivade än de ursprungliga. Detta vet vi jättelite om i dag, säger Estelle Larsson.
De läkemedelsrester som förs vidare ut i naturen är mer farliga för djur och mikroorganismer än för människor, tror Estelle Larsson.
– Djuren exponeras mer. En fisk simmar till exempel runt i vattnet hela tiden, medan människorna har en begränsad kontakt och halterna är ofta för låga för att de ska påverka oss, säger hon.
Det finns också studier som visar att djur skadas av läkemedel. Det är allvarligt i sig, inte minst eftersom djuren är den del av ett helt ekosystem. Om en art påverkas, kan balansen rubbas.

Estelle Larsson tar ett exempel från Indien, där boskap får ämnet diklofenak (som är smärtstillande och inflammationshämmande). Problemet är att ämnet sedan har förs vidare i näringskedjan till gamar, som äter död boskap.
– Dessa fåglar är känsliga för just detta ämne och gampopulationen har minskat med 95 procent, säger Estelle Larsson.

Hon tror att läkemedelsrening blir nästa steg i den successiva utbyggnaden av reningsverken. Det första steget var mekanisk rening, sedan kom biologisk som komplement och därefter kemisk.

_____________________________________

Min resa till Irak

Jag kom nyligen tillbaka från en resa till Irak, där jag sysslade med musikutbildning av kurdiska ungdomar i landets norra del, närmare bestämt i Sulimania. Jag hade blivit tillfrågad av kulturorganisationen IKAN som verkar i både Sverige och Kurdistan (som är en del av Irak). Vi spelade dels jazz och blueslåtar, improviserade och spelade dels kurdiska och svenska folklåtar, men också kontemporär modernistisk och nykomponerad musik. Musikerna spelade mot en inspelad bakgrund. Det mest uppmärksammade modernistiska inslaget var ett stycke om en åsna, där åsnans alla ljud fanns med, äta, gnägga, bajsa, frusta osv.

En veckas arbete framfördes vid en konsert på "Melody Cafe" som var fyllt av musiker, föräldrar, lokala kulturpolitiker m fl. Det blev mycket lyckat och en viktig sak kunde jag notera. Unga människor idag världen över har genom media, Internet etc ungefär samma referenser och är förvånansvärt lika i värderingar, klädsel och umgängesstil. Det som dock slår mig med tillfredsställelse och litet sorg, är att alkohol och droger inte förekommer alls hos ungdomarna i Mellersta Östern, vilket gör att man känner sig omgiven av kloka och fredliga människor, oavsett i vilket land man befinner sig.

Kurdistan har i långa tider varit plågat av krig och motsättningar, men nu råder en fridfull period. Visserligen var det förhöjd säkerhetskontroll på flygplatsen och utefter vägnätet på landet fanns en del check-pointer. Men detta går inte att jämföra med situationen på Västbanken - vilket jag beskrivit i ett tidigare brev.

Ungdomarna var medvetna om denna chans till utveckling, inte minst inom kulturområdet. De fråga mig ofta om vad jag visste om Kurdistan och lyssnade uppmärksamt på mina alltför bristfälliga svar. De var intresserad av vad jag visste om oljeutvinningen på jorden, Peak Oil m m. Och jag redovisade min uppfattning att det mesta som sker i dagens storpolitik handlar om att positionera sig inför den kommande oljekrisen. Det är på sätt och vis samma konflikt som utspelar sig i Irak, om Irans kärnvapen, Afghanistan, Pakistan, Israel/Västbanken m fl. Det finns en stor amerikansk bas i Sulimania på en kulle och många undrar varför.

Min vistelse slutade i grannstaden Erbil med sin flygplats, och där det fanns kanske Kurdistans enda jazzgrupp? Jag spelade med dem och gladdes åt improvisationens och gehörsmusikens universella musikaliska språk.

Slutligen kan nämnas att det fanns många luftkonditioneringsanläggningar i Sulamania. där dagstemperaturen kunde ligga över 40 grader C. Kraftledningsnätet hade svårt att bära denna börda, och vid var och varannan fastighet fanns ett lokalt elverk som drevs med diesel. De var förhållandevis stora - boxar ca 3 meter långa 1 meter breda och 1,5 meter höga. Deras avgasrör fyllde hela staden med dieselrök och många personer gick med munskydd. Samtidigt kom ett fint damm från ökenområden som lade sig på alla ytor - ungefär som vitt mjöl.

Jag slutar detta brev med en bild från "Melody Cafe" där jag spelar med de välklädda ungdomarna - låten heter "Walk spirit, Talk spirit" av McCoy Tyner. Kvinnan i grått i publiken kom också från Sverige och arbetade med just modernistisk musik tillsamman med mig. Hon heter Ylva Nyberg Bentancor.






Gunnar Lindgren
Starrkärr 210
446 95 Älvängen
0303-745155
070-567 90 54
gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com
www.gunnarlindgren.com
TKAB