Skidor och dioxiner, mm

God fortsättning på det nya året!

Det kommer att bli ett spännande år med nya rön inom flera områden exempelvis:

- Kost och Hälsa
- Livsmedelsproduktion och jordbruk
- Miljö
- Energi
- Geopolitik

Jag börjar med en vinterhistoria från min barndom
_____________________________________

När jag vann mitt livs skidtävling

Jag växte upp i Fors socken i östra Jämtland. Min far var kantor i Fors kyrka och också lärare vid Centralskolan i Bispfors. Varje vinter ordnades en skidtävling för eleverna i skolorna i området. Min far var en viktig motor i detta arrangemang.

Eleverna delades in i olika åldersgrupper och de främsta fick priser. Det var affärer och privatpersoner som skänkte dessa priser. Några priser skickades efter från postorderföretaget Clas Ohlson, som för övrigt försåg vår familj med både julklappar och reservdelar till hus och hem under min uppväxt.

Själv var jag yngst i min klass och började min skolgång som sexåring. Jag var omvittnat barnslig och lär ha bjudit min lärarinna på ”Tutti-Frutti”- tabletter när lektionerna behövde piggas upp. Det var inte tal om att jag skulle vara med i skidtävlingen. Jag hade ett par korta barnskidor med runda brätten och visste egentligen inte vad en skidtävling gick ut på och hur man gick till väga.

Bild: Centralskolan i Bispfors
Bild: Barnskidor med runda brätten

Bild: Jumbolimpa

Men kvällen innan fick jag se priserna på ett bord och där fanns en byggsats till en liten elektrisk motor från Clas Ohlson. Jag blev totalt förälskad i motorn och insåg att den måste jag ha – till varje pris. Jag frågade min far om jag fick vara med i tävlingen för att vinna denna dyrgrip. Han avrådde mig på det bestämdaste, men inget kunde hejda mig.

Innan starten stod andra fäder och vallande och grejade med spännen och utrustning på sönernas och döttrarnas skidor, men min far hade gett upp och dessutom var han helt ockuperad av sitt ansvar för tävlingen.

Jag tillhörde den yngsta åldersgruppen och denna bana var kort och hade blåa snitslar. Jag förstod inte hur detta med snitsling fungerade, så när jag kom till den plats där den blåa banan vek av från de andra banorna visste jag inte hur jag skulle göra, utan stannade tills en annan pojke, som jag kände, anlände. Däremellan hade en rad andra pojkar och flickor passerat, men jag visste inte om de åkte samma bana som jag.

Jag tror inte att jag förstod att skynda på – jag antog att motorn var min när jag kom i mål. När jag anlände till målområdet skrek publiken av förtjusning och jag var nu övertygad om att jag vunnit. Men bakom målområdet kom en äldre elev, som arbetade i ”sekretariatet”, fram till mig och väste ” – Du blev jumbo”. Jag visste inte riktigt vad jumbo var för något, men insåg plötsligt att allt var förlorat. Publiken hade hejat på mig därför att jag anlände starkt försenad mitt i ett annat lopp för äldre elever.

Prisutdelningen gick till så att alla elever, lärare och föräldrar samlades i en stor sal. Vinnarna och några av de främsta åkarna i de olika åldersgrupperna kallades upp på scenen och fick välja priser från ett bord, där också ”min” motor fanns. När de valt var sitt pris ställde de upp framför publiken och fick applåder.

Den som kom sist i varje åldersgrupp fick ett märkligt pris i form av en ”jumbolimpa”. En lång råglimpa från ”Hayenhjelms bageri”. Det var förödmjukande att stå där med denna förskräckliga limpa och publiken applåderade förtjust över det komiska med den stora limpan och den lille förloraren.

Men det år jag tävlade hade någon medkännande kvinna skänkt en riktig liten försilvrad pokal till den som kom sist i yngsta åldersgruppen och krävde att limpan skulle ersättas med denna.

Detta hände i slutet av fyrtiotalet och både motorn och andra priser är för länge sedan borta från sinnevärlden, liksom både föräldrar och några av mina skolkamrater. Men jag har kvar den lilla silverpokalen som pryder sin plats på en vacker byrå i vårt hem. Jag stannar då och då upp vid pokalen och kommer fortfarande mycket väl ihåg hur segerruset på ett ögonblick byttes mot gränslös förtvivlan.

Skidåkaren Gunnar som vuxen i Älvängen

Bild: Min pokal
_________________________________

Miljögifter i våra livsmedel

Det har i dagarna uppdagats att foder i Tyskland innehåller dioxiner. Detta är en av kanske tiotusentals kemikalier som också finns i avloppsslam. Vi vet idag att miljögifter och läkemedelsrester tas upp i foderväxter och kan koncentreras där upp till sex gånger i förhållande till omgivande jorden.
(Se http://www.renakerrenmat.se/fakta/LandNr38_2010Soja.pdf samt http://www.renakerrenmat.se/fakta/UpptagFororeningar.pdf )

Miljögifter kommer med fodret
I navelsträngsblod finns dioxiner och hundratals andra miljögifter och kemikalier( http://www.cdc.gov/exposurereport/ samt http://www.ewg.org/files/2009-Minority-Cord-Blood-Report.pdf ), och en betydande del kommer från livsmedel - inte minst animaliska livsmedel som mjölk, ägg och kött. Hur når dessa ämnen djuren? Den stora källan är just foder. Lantmännen har medgett att exempelvis läkemedelsrester och hormoner, som påvisats i höga halter i slam, inte analyseras i den foderspannmål företaget tar emot.
Inte heller Arla ställer krav på att foderspannmål skall var fri från miljögifter och läkemedelsrester. Arla har medgett att deras mjölkkor matas med slamodlat foder. Nätverket Ren Åker Ren Mat ( www.renakerrenmat.se ) har flera gånger ställt frågan till Arla vilka miljögifter och läkemedelsrester man analyserar i sina produkter, men inte fått något svar. Detta måste tolkas så att kontrollen av Arlas produkter är bristfällig eller saknas.

På samma sätt finns tveksamhet när det gäller Lantmännens varumärken. Hur kan exempelvis "Kungsörnen" tillåta att Lantmännen tar emot slamodlad spannmål samtidigt som de hävdar att de själva inte använder sådan? Var tar de slamodlade råvarorna vägen?

Tilltron till svenska livsmedel
2011 kommer att bli ett intressant och viktigt år där tilltron till svenska livsmedel kommer att ställas på sin spets. Ren Åker Ren Mat och andra slamkritiska organisationer kommer att försöka tvinga bort detta avfall från vår livsmedelsproduktion. Viktiga delar i denna process blir analyser med låga detektionsgränser, samt att konsumenterna väljer bort företag som inte tar avstånd från slamspridning. Här gäller det att arbeta för ett slamfritt svenskt jordbruk - det räcker inte att bara se till sitt eget hus (varumärke).
Till och med KRAV tillåter odling på slamspridd åkermark efter en kort "karenstid" (2 år). Observera att hotet från beständiga miljögifter som exempelvis grundämnet kadmium inte klingar av efter en "karenstid" alls. Dioxiner överlever minst 10 år i åkermark.

Livsmedelsverket skall inte dras in i dessa missförhållanden. De har tydligt visat sin kritiska syn på slamspridningen i sitt remissvar till Naturvårdsverket ( http://www.renakerrenmat.se/motioner-brev/m-b-oversikt.html#rem_slv ), och det är oacceptabelt att Arla och Lantmännen vägrar att lyssna på Livsmedelsverket m fl slamkritiska myndigheter och organisationer.

Viktiga källor till vårt intag av dioxiner, PCB, bromerade flamskyddsmedel och liknade halogenerade miljögifter är fisk, mjölk och andra animaliska miljögifter. De samlas upp i fettvävnad och utsöndras exempelvis genom kornas juver och via mammans bröstmjölk.

Den del av vårt intag av dioxiner som skulle komma från importerat foder eller ägg från Tyskland denna gång är antagligen liten, även om inga begränsningar skulle göras av våra myndigheter. Det helt avgörande är att det dominerande inhemska bidraget görs så litet som möjligt.

Slamspridningen kan enkelt avbrytas
Att avbryta slamspridningen är en av de få åtgärder som enkelt kan vidtas, till skillnad från exempelvis att begränsa det gränsöverskridande och diffusa luftnedfallet av dioxiner och andra miljögifter, eller förekomsten av dioxiner i Östersjön, Vänern samt Vättern och dess fiskar.

Jag skall återkomma till detta ämne i kommande nyhetsbrev. Det kan bli frågan om insamlingar av pengar för avancerade analyser av miljögifter, läkemedelsrester och hormoner i svenska livsmedel - inte minst i barnmat. Men antagligen också oväntade analysresultat.

_____________

Om dioxiner

Källa: Livsmedelsverket

Dioxiner är en kemisk miljöförorening som uppkommer vid tillverkning av kemikalier som innehåller klor och vid exempelvis förbränning av sopor. Ämnet är svårt att bryta ner och finns kvar i miljön under lång tid.

Dioxiner finns främst i feta animaliska livsmedel som fisk, kött och mejeriprodukter. Fet fisk från förorenade områden, exempelvis från Östersjön, innehåller dioxiner.

Det är inte farligt att få i sig en liten mängd av dioxiner. I dag får vuxna människor i sig omkring hälften av det tolerabla dagliga intaget, det vill säga hälften av den mängd dioxiner vi kan få i oss dagligen under hela vår livstid utan att det får negativa effekter.

Spädbarn är mer känsliga och ämnet förs över till foster och till spädbarn via modersmjölken. Därför bör gravida och ammande kvinnor undvika fisk med höga halter av dioxiner. Två till tre gånger per år är Livsmedelsverkets rekommendationer. Övriga bör inte äta sådan fisk mer än en gång per vecka.

EU har gränsvärden för hur mycket dioxiner som får finnas i livsmedel och fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern innehåller mer än EU tillåter.

Höga halter av dioxiner påverkar utvecklingen av hjärnan och nervsystemet och kan ge vissa beteendestörningar. Det kan också påverka immunförsvaret, fortplantningsförmågan, hormonsystemet samt orsaka cancer.
___________________________________

Ny rapport om matfetter av prof Göran Petersson

Här visas omslaget:

_____________________

Göran Petersson december 2010
Kemi- och Bioteknik
Chalmers

*** Smör - Flora
** Bregott - Lätta
* Kokosolja - - Milda
* Olivolja - - Solrosolja
* Rapsolja - - - Becel

Kostfetter - från bäst till värst

SMÖR och MARGARIN

Guide till matfetter för hälsa

Denna guide siktar till att underlätta val av matfetter för vanliga konsumenter. Biokemisk forskning har under senare år medfört radikala omvärderingar av olika kostfetters betydelse för hälsa och för kärl och hjärta.

Rapport till Cancer- och Allergifonden inom projektet

Tillämpad biokemisk forskning om konsumentprodukter

____________________________________________________________

Rapporten kan hämtas på

http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/local_130971.pdf

________________________________________

Jag kommer gärna och håller föredrag hos er!

Då jag reser till olika delar av landet och håller föredrag kan det ofta vara lämpligt att besöka flera orter vid samma resa, då bl a resekostnader blir låga.

Några efterfrågade ämnen är:

- En ny syn på kost och hälsa, hur lever man ett hälsosamt liv? Om olika fetter, om margarintillverkning samt om kolhydratrik/fettsnål kost resp fettrik/kolhydratsnål kost, om D-vitaminets betydelse m m
- Processkemikalier i livsmedel. Lösningsmedelsrester i avfettade vetegroddar och choklad osv?
- Den smygande kadmiumförgiftningen - nya rön. Jordbruket, livsmedlen och slammet.
- Oljeutvinningen vänder nedåt - alternativ energi. Om exergi, entropi och emergi. Om uthållighet och en framtid utan olja?
- Kärnkraften och framtiden
- Hur påverkar oljefrågan politiken i världen, ekonomin, synen på arabvärlden m m

Ämnen kan kombineras. Jag tar gärna med saxofonen och spelar några vackra folkvisor.

Edens Lustgård

Tillsammans med pianisten och kompositören Stefan Forssen har vi ett program som heter "Edens Lustgård" Det består av både musik och berättelser som handlar om civilisationens framtid, om existentiella frågor och om rimliga förväntningar på kommande årtionden.
Musikinslagen består av psalmer, folkmusik, Stefans kompositioner, jazz och blueslåtar, allsång m m.

Hör gärna av er!

Gunnar Lindgren
Starrkärr 210
446 95 Älvängen
0303-745073
070-5679054
gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com
www.gunnarlindgren.com
http://www.alternativjournalen.se/ooljat

tkAB