Sommarextra

Hej,

Detta extra nyhetsbrev innehåller två saker:

1. Nytt viktigt dokument om metaller i åkermark och hälsa.

2. Inslag i Sveriges Radio om slam på torsdag

_____________________________


1. Metaller i åkermark och hälsa

Idag är det väl känt att spridningen av slam leder till en okontrollerad ökning i åkermarken av i stort sett alla metaller och grundämnen inklusive kadmium. Det finns cirka 3 gånger mer avfallsmetaller i slammet än fosfor. Fördubbling av halterna kan i värsta fall ske på mindre än 4 år enl forskaren Jan Eriksson (SLU)!

De svenska reningsverken samlar ihop så gott som allt flytande avfall i industrisamhället. Vid verken häller man dessutom i stora mängder avfallsmetaller från metallurgiska industrier.  Den totala mängd avfallsmetaller som på detta sätt avsiktligt skickas till odlingsmarken kan beräknas till motsvarande 20 000 skrotbilar per år med sitt järn, aluminium, koppar, zink, kadmium, silver etc etc.

Naturvårdsverket har satt gränsvärdena för 7 metaller i slammet så högt att industrisamhället och industrisektorn kan göra sig kvitt dessa mängder.
Hade man menat allvar med "kretslopp" och "växtnäringsåterföring" hade man kunna sänka gränsvärdet upp till 10 - 100 ggr för många metaller - men då hade inte industrisamhället blivit kvitt metallavfallet.

När det gäller kadmium räknar man med att cirka 10.000 svenska kvinnor idag har skadade njurar p g a kadmium. Alla slam i Sverige är kraftigt förorenade av kadmium. Slamspridning ökar på den svenska åkermarkens kadmiuminnehåll mest av gödselmedlen. Halten är cirka 30 milligram kadmium per kilo fosfor. Detta kan jämföras med halten i urin och avföring som är cirka 6 - 9 milligram per kilo fosfor (vilket redan är en för hög exponering), den vanligaste konstgödseln 3 milligram per kilo fosfor och källseparerad urin 0,7 milligram per kilo fosfor.

I följande rapport visas att man äntligen inom EU ser upplagringen av metaller i åkerjord som ett allvarligt hälsoproblem. Naturvårdsverket och Livsmedelsverket måste omedelbart agera och avbryta slamspridningen.

Svenska Kvarnföreningen säger nu nej till slam och LRF och Lantmännen väntas följa efter.

_______________________

Nr 2/2010 Bullentin
Från Arbets- och miljömedicin, Lund (AMM) &
Yrkes- och miljödermatologi, Malmö (YMD)
Metallernas  "återkomst"

Under de senast åren har mycket miljömedicinskt intresse varit inriktat mot risker med organiska halogenerade ämnen, såsom polyklorerade bifenyler (PCB) och bromerade flamskyddsmedel (polybromerade difenyletrar, PBDE). På sistone har det emellertid blivit klart att arbets- och miljömedicinska klassiker i form av toxiska metaller är värda lika stor uppmärksamhet.

Ännu för några decennier sedan var många arbetare exponerade för riskabla nivåer av bly, kvicksilver, kadmium och arsenik. Men kraftfulla åtgärder ledde till att expone­ringen minskade och därmed intresset för metallerna som ett arbetsmiljöproblem.

Det visar sig emellertid att även exponering i den allmänna miljön kan vara proble­matisk. Inte minst har detta framkommit i undersökningar inom EU-projektet PHIME ("Public health Impact of long­term, low-level Mixed elements Exposure in susceptible population strata"), som un­der 2006-2011 koordineras från Sektionen för Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Orsaken till den ökade medvetenhet om riskerna är - som så ofta tidigare – bättre forskningsmetodik. De kemiska analys­metoderna har förfinats, vilket betyder att man kan mäta mycket låga halter i kropps­vätskor. Vidare har metodiken för att mäta diskreta effekter blivit känsligare. En viktig aspekt är också en ökande medvetenhet om att det finns genetiskt betingade skillnader i omsättning och känslighet hos delar av populationen. Slutligen har avancerade epidemiologiska metoder gjort det möjligt att påvisa tidigare okända samband.

Därigenom har bilden av risker med kvicksilver, kadmium, arsenik och bly fått nya dimensioner. Kanske tydligast är den förändrade bilden av risker med kadmium. Det visar sig att de exponeringar vi utsätts för genom intag av vegetabiliska livsmedel innebär en risk för toxiska effekter på njure och skelett. Det rör sig förstås inte om klassiska förgiftningar, utan om diskreta effekter, som i samverkan med andra risk­faktorer kan orsaka klinisk sjukdom.

E U's Livsmedelssäkerhetsmyndighet (EFSA) i Parma har 2009 uppmärksammat problemet, eftersom det visat sig att en stor del av Europas befolkning har oacceptabla exponeringsnivåer för kadmium. Det kadmium vi redan spritt ut i naturen, och som finns i åkermark och tas upp i vegetabiliska livsmedel kommer dessvärre att försvinna mycket långsamt. För svensk del innebär det att vi till varje pris måste undvika fortsatt förorening av åkermarken med kadmium.

Vidare har EFSA 2010 granskat blyexponering och risker för effekter på hjärnans utveckling hos barn, liksom på blodtryck och njurfunktion hos vuxna. Diskreta skador uppkommer vid mycket lägre blybelastning än man tidigare trott, och man finner inga belägg för att det finns en säker nivå. Många européer har en blyexponering som medför att marginalen till de halter där man ser tidiga effekter är små eller obefintliga. Svenskar har här en gynnad situation, eftersom vår exponering är låg, och fortsätter sjunka efter elimineringen av bly ur bensinen 1994.


Staffan Skerfving
staffan.skerfving@med.lu.se

AMM, Lund

___________________________________

2. Debatt om slam i P1 på torsdag kl 06:30
På torsdag morgon kommer slamspridningen att debatteras.

Gunnar Lindgren
Starrkärr 210
446 95 Älvängen
0303-745155
070-567 90 54
gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com
www.gunnarlindgren.com
TKAB