<?xml version="1.0" encoding="ISO-8859-1"?>
<rss version="2.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
    <channel>
<!--page_rss.ftl-->
        <title>Blogg: Ooljat</title> 
        <link>http://www.alternativjournalen.se/</link> 
        <description>Gunnar Lindgrens blogg "Ooljat" på alternativjournalen.se </description> 
        <language>sv-se</language>
        <atom:link href="http://www.alternativjournalen.se/rss/ooljat" rel="self" type="application/rss+xml" />
        <image>
            <title>Blogg: Ooljat</title>

            <url>/content/images/px.gif</url>
            <link>http://www.alternativjournalen.se/</link>
        </image>
        
    
		        <item>
		            <title>Se filmen Underkastelsen i din dator</title>
		              <link>http://www.alternativjournalen.se/ooljat/sefilmen-u201Dunderkastelsenu201D-i-din-dator-4381813</link>
		            <description>
                            &lt;p&gt;
	&lt;a href=&quot;http://svtplay.se/v/2669420/dokumentarfilm/underkastelsen   &quot;&gt;http://svtplay.se/v/2669420/dokumentarfilm/underkastelsen&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	P g a nyhetsbrevets format och volym finns det att h&amp;auml;mta som pdf-fil p&amp;aring; &lt;a href=&quot;http://www.klokast.se/Nyhet/2012/GL1202.pdf&quot;&gt;http://www.klokast.se/Nyhet/2012/GL1202.pdf&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

    		        </description>
		            <pubDate>Mon, 23 Jan 2012 15:17:53 +0100</pubDate>
		        </item>
		        <item>
		            <title>God Fortsättning</title>
		              <link>http://www.alternativjournalen.se/ooljat/god-fortsattning-7245089</link>
		            <description>
                            &lt;p&gt;
	P g a nyhetsbrevets format och volym finns det att h&amp;auml;mta som pdf-fil&amp;nbsp; p&amp;aring; &lt;a href=&quot;http://www.klokast.se/Nyhet/2012/GL1201.pdf&quot;&gt;http://www.klokast.se/Nyhet/2012/GL1201.pdf&lt;/a&gt; &lt;/p&gt;

    		        </description>
		            <pubDate>Wed, 11 Jan 2012 10:15:28 +0100</pubDate>
		        </item>
		        <item>
		            <title>Miljögift o kokosolja mm</title>
		              <link>http://www.alternativjournalen.se/ooljat/miljogift-o-kokosolja-mm-4408900</link>
		            <description>
                            &lt;p&gt;
	Pga omf&amp;aring;ng och format publiceras &lt;a href=&quot;http://www.klokast.se/Nyhet/2011/GLdec.pdf&quot;&gt;Gunnar LIndgrens nyhetsbrev i pdf-format h&amp;auml;r&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;

    		        </description>
		            <pubDate>Sat, 03 Dec 2011 14:43:35 +0100</pubDate>
		        </item>
		        <item>
		            <title>Mijögifter i Kungsörnens mjöl</title>
		              <link>http://www.alternativjournalen.se/ooljat/mijogifter-i-kungsornens-mjol-166239</link>
		            <description>
                            &lt;p&gt;
	P g a omfattning o format &amp;aring;terges Gunnar Lindgrens Nyhetsmail p&amp;aring; &lt;a href=&quot;http://www.klokast.se/Nyhet/2011/GLokt2.pdf&quot;&gt;http://www.klokast.se/Nyhet/2011/GLokt2.pdf&lt;/a&gt; .&lt;/p&gt;

    		        </description>
		            <pubDate>Mon, 17 Oct 2011 10:57:30 +0200</pubDate>
		        </item>
		        <item>
		            <title>Kadmium i mjölet</title>
		              <link>http://www.alternativjournalen.se/ooljat/kadmium-i-mjolet-9010228</link>
		            <description>
                            &lt;p&gt;
	Pga omf&amp;aring;ng och format &amp;aring;terges Gunnar Lindgrens nyhetsmail p&amp;aring; &lt;a href=&quot;http://www.klokast.se/Nyhet/2011/GLokt.pdf&quot;&gt;http://www.klokast.se/Nyhet/2011/GLokt.pdf&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

    		        </description>
		            <pubDate>Thu, 06 Oct 2011 11:55:25 +0200</pubDate>
		        </item>
		        <item>
		            <title>Onödigt lidande</title>
		              <link>http://www.alternativjournalen.se/ooljat/onodigt-lidande-2649100</link>
		            <description>
                            &lt;p&gt;
	Gunnar Lindgrens Nyhetsmail &amp;aring;terges pga format och omf&amp;aring;ng p&amp;aring;&amp;nbsp; &lt;a href=&quot;http://www.klokast.se/Nyhet/2011/GLsept.pdf&quot;&gt;http://www.klokast.se/Nyhet/2011/GLsept.pdf&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

    		        </description>
		            <pubDate>Mon, 19 Sep 2011 10:28:35 +0200</pubDate>
		        </item>
		        <item>
		            <title>Hexan - Apple i blåsväder mm</title>
		              <link>http://www.alternativjournalen.se/http://www.klokast.se/Nyhet/2011/GL1101.pdf</link>
		            <description>
                            &lt;p&gt;
	Gunnar Lindgrens nyhetsbrev &amp;aring;terges denna g&amp;aring;ng, pga sitt omf&amp;aring;ng p&amp;aring; &lt;a href=&quot;http://www.klokast.se/Nyhet/2011/GL1101.pdf&quot;&gt;http://www.klokast.se/Nyhet/2011/GL1101.pdf&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

    		        </description>
		            <pubDate>Tue, 14 Jun 2011 14:52:38 +0200</pubDate>
		        </item>
		        <item>
		            <title>Om statiner och slam</title>
		              <link>http://www.alternativjournalen.se/ooljat/om-statiner-och-slam-1954847</link>
		            <description>
                            &lt;p&gt;
	Hej,&lt;br /&gt;
	Detta brev handlar om&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	1. Kolesterol, statiner och deras risker&lt;br /&gt;
	2. Slam &amp;ndash; finns dessa gifter i planteringsjord?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	En av de stora h&amp;auml;lsofr&amp;aring;gorna i v&amp;aring;r samtid &amp;auml;r det p&amp;aring;st&amp;aring;dda sambandet mellan intag av fett och hj&amp;auml;rt- och k&amp;auml;rlsjukdom, &amp;ouml;vervikt, diabetes m m. Sakta b&amp;ouml;rjar en ny bild vinna insteg. Det &amp;auml;r intaget av kolhydrater, i synnerhet snabba och processade s&amp;aring;dana som socker, vitt mj&amp;ouml;l m m, som b&amp;ouml;r s&amp;auml;ttas i samband med n&amp;auml;mnda sjukdomar. D&amp;auml;remot &amp;auml;r m&amp;auml;ttat fett och animaliskt fett fullgoda.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	En annan del av h&amp;auml;lsofr&amp;aring;gan r&amp;ouml;r kolesterolets &amp;rdquo;farlighet&amp;rdquo;. Detta &amp;auml;mne &amp;auml;r i sj&amp;auml;lva verket en av de viktigaste byggstenarna i m&amp;auml;nniskokroppen. V&amp;aring;rt f&amp;ouml;rn&amp;auml;msta livsmedel &amp;ndash; modersmj&amp;ouml;lken &amp;ndash; &amp;auml;r rik p&amp;aring; kolesterol. Men att kolesterol skulle vara &amp;rdquo;farligt&amp;rdquo; &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r oriktigt, och stora summor l&amp;auml;ggs i on&amp;ouml;dan p&amp;aring; kolesterolprover inom prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden. Till ekonomisk nytta fr&amp;auml;mst f&amp;ouml;r dem som tillverkar provsatserna.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	En annan ekonomiskt l&amp;ouml;nande del &amp;auml;r bruket av s k kolesterols&amp;auml;nkande l&amp;auml;kemedel (statiner), som oms&amp;auml;tter astronomiska belopp runt om i v&amp;auml;rlden. Som med alla l&amp;auml;kemedel finns nytta och biverkningar. Men om nyttan saknas eller &amp;auml;r ytterst liten, s&amp;aring; kvarst&amp;aring;r biverkningarna och m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor f&amp;aring;r f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrad livskvalitet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jag har tidigare skrivit om detta &amp;auml;mne i m&amp;aring;nga nyhetsbrev, men behovet av information kvarst&amp;aring;r d&amp;aring; den f&amp;ouml;rlegade synen p&amp;aring; samband mellan kost och h&amp;auml;lsa fortfarande har ett starkt f&amp;auml;ste inom den svenska h&amp;auml;lsov&amp;aring;rden.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Fr&amp;aring;n DN 26/4 2011&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;rdquo;H&amp;ouml;gt kolesterol &amp;auml;r ofarligt f&amp;ouml;r kvinnor och friska m&amp;auml;n&amp;rdquo;&lt;br /&gt;
	Publicerad 2011-04-26 00:50&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;br /&gt;
	L&amp;auml;kare och forskare: Sanningen b&amp;ouml;rjar komma fram. &amp;Ouml;ver en halv miljon svenskar tar l&amp;auml;kemedel mot f&amp;ouml;rh&amp;ouml;jda kolesterolv&amp;auml;rden i on&amp;ouml;dan. De kolesterols&amp;auml;nkande l&amp;auml;kemedlen &amp;ndash; som anv&amp;auml;nds av &amp;ouml;ver en halv miljon svenskar &amp;ndash; minskar risken f&amp;ouml;r att d&amp;ouml; av hj&amp;auml;rtinfarkt. Men detta g&amp;auml;ller endast m&amp;auml;n som tidigare haft en infarkt. Effekten &amp;auml;r dessutom beskedlig. Vad de flesta inte vet &amp;auml;r att inget experiment med den h&amp;auml;r gruppen l&amp;auml;kemedel (s&amp;aring; kallade statiner) har lyckats f&amp;ouml;rl&amp;auml;nga livet f&amp;ouml;r friska m&amp;auml;nniskor. Men nu b&amp;ouml;rjar sanningen sippra ut. En omfattande analys av n&amp;auml;tverket Cochrane Collaboration visar att statinbehandling endast har en bagatellartad effekt. Tv&amp;auml;rtom finns det sk&amp;auml;l att varna f&amp;ouml;r de biverkningar som en okritisk anv&amp;auml;ndning av statiner kan ge, skriver artikelf&amp;ouml;rfattarna.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Kolesterolet &amp;auml;r ett av kroppens viktigaste byggnadsmaterial. Att skapa nya celler eller nervtr&amp;aring;dar utan kolesterol &amp;auml;r om&amp;ouml;jligt. Kolesterolet &amp;auml;r &amp;auml;ven f&amp;ouml;rstadiet till m&amp;aring;nga av v&amp;aring;ra hormoner och med solens hj&amp;auml;lp omvandlas hudens kolesterol till D-vitamin.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Varje cell producerar sitt eget kolesterol och om det inte r&amp;auml;cker hj&amp;auml;lper levern till. Vi producerar 3&amp;ndash;5 g&amp;aring;nger mer kolesterol &amp;auml;n vi &amp;auml;ter. &amp;Auml;ter vi f&amp;ouml;r lite &amp;ouml;kar produktionen, &amp;auml;ter vi mycket tar cellerna paus. Det f&amp;ouml;rklarar varf&amp;ouml;r det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att p&amp;aring;verka kolesterolet genom kost&amp;auml;ndringar.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Id&amp;eacute;n om det farliga kolesterolet kom fr&amp;aring;n Framingham, en liten ort utanf&amp;ouml;r Boston. H&amp;auml;r b&amp;ouml;rjade forskare 1948 att screena inv&amp;aring;narna. N&amp;auml;r de upprepade unders&amp;ouml;kningarna n&amp;aring;gra &amp;aring;r senare uppt&amp;auml;ckte de att kolesterolet hos dem som under tiden f&amp;aring;tt en hj&amp;auml;rtinfarkt hade varit lite h&amp;ouml;gre &amp;auml;n normalt. Man p&amp;aring;stod att ett h&amp;ouml;gt kolesterol var en riskfaktor f&amp;ouml;r hj&amp;auml;rtinfarkt.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Id&amp;eacute;n fick omedelbart spridning i forskarv&amp;auml;rlden. Ingen reagerade emellertid n&amp;auml;r man unders&amp;ouml;kte Framinghamborna 30 &amp;aring;r senare. D&amp;aring; visade det sig att h&amp;ouml;gt kolesterol endast var en riskfaktor f&amp;ouml;r m&amp;auml;n upp till 47 &amp;aring;rs &amp;aring;lder, inte f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre m&amp;auml;n och inte f&amp;ouml;r kvinnor &amp;ouml;ver huvud taget.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Inte nog med det &amp;ndash; det var fler som hade d&amp;ouml;tt i hj&amp;auml;rtinfarkt bland dem vars kolesterol hade minskat. F&amp;ouml;rfattarna skrev: &amp;rdquo;F&amp;ouml;r varje milligramprocent kolesterolet hade minskat, &amp;ouml;kade hj&amp;auml;rtd&amp;ouml;dligheten och den totala d&amp;ouml;dligheten med fjorton respektive elva procent&amp;rdquo;.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Sedan dess har det publicerats otaliga likartade rapporter; de flesta har bekr&amp;auml;ftat Framingham-forskarnas resultat. I n&amp;aring;gra f&amp;aring; var h&amp;ouml;gt kolesterol en riskfaktor &amp;auml;ven hos 70-&amp;aring;riga m&amp;auml;n, men de flesta har funnit att h&amp;ouml;gt kolesterol inte &amp;auml;r en riskfaktor f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre m&amp;auml;nniskor. Mer &amp;auml;n tjugo studier har till och med visat att &amp;auml;ldre m&amp;auml;nniskor med h&amp;ouml;gt kolesterol lever l&amp;auml;ngst.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det som fr&amp;auml;mst har h&amp;aring;llit liv i kolesterolhypotesen &amp;auml;r studier av m&amp;auml;nniskor med &amp;auml;rftligt h&amp;ouml;gt kolesterol, s&amp;aring; kallad familj&amp;auml;r hyperkolesterolemi. I m&amp;aring;nga &amp;aring;r har man trott att de flesta d&amp;ouml;r unga i hj&amp;auml;rtinfarkt. D&amp;aring; brittiska forskare b&amp;ouml;rjade studera stora befolkningsgrupper uppt&amp;auml;ckte de emellertid att m&amp;auml;nniskor med denna abnormitet i genomsnitt lever lika l&amp;auml;nge som andra. N&amp;aring;gra fler d&amp;ouml;r i hj&amp;auml;rtinfarkt, men f&amp;auml;rre d&amp;ouml;r av cancer.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det &amp;auml;r inte heller kolesterolet som &amp;auml;r farligt. Risken &amp;auml;r densamma vare sig det &amp;auml;r lite h&amp;ouml;gre &amp;auml;n normalt eller om det &amp;auml;r 2&amp;ndash;3 g&amp;aring;nger h&amp;ouml;gre. Det har &amp;aring;tskilliga forskargrupper konstaterat, dock utan att dra den naturliga slutsatsen av sin uppt&amp;auml;ckt.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det finns andra tecken p&amp;aring; att boven inte heter kolesterol. ENHANCE kallas ett experiment med kolesterols&amp;auml;nkande statiner som endast omfattade m&amp;auml;nniskor med &amp;auml;rftligt h&amp;ouml;gt kolesterol. H&amp;auml;lften fick simvastatin, den andra h&amp;auml;lften fick dessutom ett annat kolesterols&amp;auml;nkande preparat.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Trots att kolesterolet minskade mest i den intensivt behandlade gruppen &amp;ouml;kade &amp;aring;derf&amp;ouml;rkalkningen mest i den.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	De kolesterols&amp;auml;nkande statinerna minskar risken f&amp;ouml;r att d&amp;ouml; av hj&amp;auml;rtinfarkt, men endast f&amp;ouml;r m&amp;auml;n som haft en infarkt tidigare och effekten &amp;auml;r beskedlig. Sannolikheten f&amp;ouml;r att en manlig sextio&amp;aring;rig infarktpatient &amp;auml;r vid liv om fem &amp;aring;r &amp;auml;r ungef&amp;auml;r 90 procent och om han tar en statintablett dagligen &amp;ouml;kar den till 92 procent.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Vad de flesta inte vet &amp;auml;r att inget statin&amp;shy;experiment har lyckats f&amp;ouml;rl&amp;auml;nga livet f&amp;ouml;r kvinnor eller f&amp;ouml;r friska m&amp;auml;nniskor. Sanningen b&amp;ouml;rjar emellertid sippra ut.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	The Cochrane Collaboration (The Cochrane Library 2011, Issue 1) redovisade nyligen en analys av alla publicerade statinexperiment p&amp;aring; friska m&amp;auml;nniskor, totalt mer &amp;auml;n 34.000 individer.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Enligt rapporten har statinbehandling endast en bagatellartad effekt hos hj&amp;auml;rtfriska m&amp;auml;nniskor. Flera av de publicerade f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ken var enligt forskarna dessutom i ett eller annat avseende bristf&amp;auml;lliga &amp;ndash; man hade inkluderat ett antal hj&amp;auml;rtpatienter i n&amp;aring;gra och i andra var biverkningsrapporteringen ofullst&amp;auml;ndig.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Cochrane-rapporten har kommenterats livligt i internationella massmedier. &amp;rdquo;Millions taking statins needlessly&amp;rdquo; var rubriken i The Telegraph. Redakt&amp;ouml;ren p&amp;aring; Time var mera f&amp;ouml;rsiktig: &amp;rdquo;Statins May Not Prevent Heart Disease in Healthy People&amp;rdquo;.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I en BBC-intervju sade Fiona Taylor, medlem av den engelska Cochrane-gruppen: &amp;rdquo;Denna analys understryker att v&amp;aring;ra kunskaper om effekten av statinbehandling hos m&amp;auml;nniskor som aldrig haft en hj&amp;auml;rtk&amp;auml;rlsjukdom &amp;auml;r h&amp;ouml;gst ofullst&amp;auml;ndiga.&amp;rdquo; (&amp;rdquo;This review highlights important shortcomings in our knowledge about the effects of statins in people who have no previous history of cardiovascular disease.&amp;rdquo;)&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Varningarna mot en okritisk anv&amp;auml;ndning av statinerna &amp;auml;r enligt v&amp;aring;r mening v&amp;auml;lgrundade. Det &amp;auml;r n&amp;auml;mligen inte ofarligt att s&amp;auml;nka kolesterolet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Den vanligaste biverkningen &amp;auml;r &amp;ouml;mma och svaga muskler. De officiella siffrorna s&amp;auml;ger att frekvensen &amp;auml;r mindre &amp;auml;n 1 procent, men oberoende forskare kan ber&amp;auml;tta att 25 procent &amp;auml;r n&amp;auml;rmare sanningen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Andra har funnit att omkring 20 procent av manliga hj&amp;auml;rtpatienter blir impotenta efter n&amp;aring;gra m&amp;aring;naders behandling. Studien hade finansierats av Pfizer, men p&amp;aring; hemsidan f&amp;ouml;r deras kolesterols&amp;auml;nkande preparat Lipitor n&amp;auml;mns ingenting om detta. Pfizer har f&amp;ouml;rst&amp;aring;s en l&amp;ouml;sning p&amp;aring; problemet som heter Viagra.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	De m&amp;aring;nga rapporter om minnesf&amp;ouml;rlust, aggressivitet, s&amp;ouml;mnl&amp;ouml;shet, mardr&amp;ouml;mmar, depression och suicidtankar f&amp;ouml;rv&amp;aring;nar inte heller med tanke p&amp;aring; att hj&amp;auml;rnan &amp;auml;r v&amp;aring;rt kolesterolrikaste organ och att normal hj&amp;auml;rnfunktion kr&amp;auml;ver en st&amp;auml;ndig lokal produktion av kolesterol.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Allvarliga fosterskador har rapporterats liksom skador p&amp;aring; perifera nerver resulterande i brinnande sm&amp;auml;rtor och svaga muskler i benen. Men hur m&amp;aring;nga l&amp;auml;ser den finstilta texten p&amp;aring; bipacksedeln?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Den kanske allvarligaste biverkningen &amp;auml;r cancer. I tre statinstudier &amp;ouml;kade cancerfrekvensen med statistisk s&amp;auml;kerhet. Detta bortf&amp;ouml;rklarades med argumentet att en sammanslagning av alla statinexperiment inte har funnit en &amp;ouml;kad f&amp;ouml;rekomst, inte ens efter tio &amp;aring;r.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Tio &amp;aring;rs r&amp;ouml;kning r&amp;auml;cker som bekant inte heller f&amp;ouml;r att f&amp;aring; lungcancer.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Dessutom rapporteras inte hudcancer, den cancertyp som uppt&amp;auml;cks f&amp;ouml;rst om man uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r cancerframkallande &amp;auml;mnen. Detta sedan antalet fall av hudcancer &amp;ouml;kade i de tv&amp;aring; f&amp;ouml;rsta simvastatinexperimenten.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Ocks&amp;aring; oroande &amp;auml;r att man i en japansk uppf&amp;ouml;ljning av statinbehandlade patienter uppt&amp;auml;ckte att cancer var tre g&amp;aring;nger vanligare hos dem vars kolesterol minskade mest.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I dag har antalet statinbehandlade m&amp;auml;nniskor i Sverige f&amp;ouml;r l&amp;auml;nge sedan passerat en halv miljon och en stor del av dessa utg&amp;ouml;rs av friska m&amp;auml;nniskor vars enda &amp;rdquo;sjukdom&amp;rdquo; &amp;auml;r h&amp;ouml;gt kolesterol. Dags att ta h&amp;auml;nsyn till vetenskapen?&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Uffe Ravnskov&lt;br /&gt;
	med dr, docent, oberoende forskare, Lund&lt;br /&gt;
	Karl E Arfors&lt;br /&gt;
	professor, tidigare explorativ forskningschef Pharmacia AB&lt;br /&gt;
	Christer Enkvist&lt;br /&gt;
	f d landstings&amp;ouml;verl&amp;auml;kare, tidigare medlem av SBU&lt;br /&gt;
	Tore Scherst&amp;eacute;n&lt;br /&gt;
	professor, tidigare huvudsekreterare i Statens medicinska forskningsr&amp;aring;d&lt;br /&gt;
	Ralf Sundberg&lt;br /&gt;
	docent&lt;br /&gt;
	J&amp;oslash;rgen Vesti Nielsen&lt;br /&gt;
	&amp;ouml;verl&amp;auml;kare&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	___________________________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Cochrane Collaboration&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	The Cochrane Collaboration, Cochrane-samarbetet, &amp;auml;r ett frist&amp;aring;ende vetenskapligt n&amp;auml;tverk som startades 1993. Forskarna i n&amp;auml;tverket samarbetar i utarbetandet av systematiska &amp;ouml;versikter, s&amp;aring; kallade Cochrane Reviews. De olika grupperna i Cochrane-samarbetet ans&amp;ouml;ker sj&amp;auml;lv om medel f&amp;ouml;r sina aktiviteter och finansieras vanligen via fonder eller med offentliga medel. &amp;Ouml;ver 11.000 forskare, l&amp;auml;kare, patienter, administrat&amp;ouml;rer och andra deltar i Cochrane-samarbetet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	K&amp;auml;lla: Statens institut f&amp;ouml;r medicinsk utv&amp;auml;rdering, SBU&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	______________________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: http://oas.dn.se/0/default/empty.gifGunnar Lindgren: Artikeln har r&amp;ouml;nt stor uppm&amp;auml;rksamhet och givit upphov till flera debattinl&amp;auml;gg &amp;ndash; se DN. P&amp;aring; ledarsidan s&amp;auml;ger DN:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Ett piller f&amp;ouml;r mycket&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	DN Publicerad 27/4&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;br /&gt;
	L&amp;auml;kemedelsindustrin vill s&amp;auml;lja. Helst till s&amp;aring; m&amp;aring;nga som m&amp;ouml;jligt s&amp;aring; l&amp;auml;nge som m&amp;ouml;jligt. L&amp;auml;karna, patienterna och politikerna m&amp;aring;ste upptr&amp;auml;da som motkraft.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	1999 gav V&amp;auml;rldsh&amp;auml;lsoorganisationen en grupp forskare i uppdrag att uppdatera de v&amp;auml;rldsomfattande riktlinjerna f&amp;ouml;r behandling av h&amp;ouml;gt blodtryck. De kom fram till att gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rdet f&amp;ouml;r medicinska insatser skulle s&amp;auml;ttas s&amp;aring; l&amp;aring;gt som till 120/80. Med ett s&amp;aring;dant v&amp;auml;rde skulle majoriteten av svenskarna sjukf&amp;ouml;rklaras. Och samh&amp;auml;llets kostnader f&amp;ouml;r l&amp;auml;kemedel stiga.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Norska l&amp;auml;kare anade or&amp;aring;d och p&amp;aring; deras initiativ granskades de r&amp;aring;dgivande l&amp;auml;karnas kopplingar till l&amp;auml;kemedelsindustrin. Och jod&amp;aring;, visst fanns osunt n&amp;auml;ra band. Nya experter kallades in f&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra om arbetet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	H&amp;auml;ndelsen refereras av l&amp;auml;karna Jan H&amp;aring;kansson och Anders Hernborg i boken &amp;rdquo;Skapar v&amp;aring;rden oh&amp;auml;lsa?&amp;rdquo;. Och den illustrerar v&amp;auml;l dilemmat. I ena &amp;auml;nden finns l&amp;auml;kemedelsindustrin som str&amp;auml;var efter att g&amp;ouml;ra det normala onormalt s&amp;aring; att stora befolkningsgrupper kan medicineras &amp;ndash; helst under resten av livet. I andra &amp;auml;nden finns ett samh&amp;auml;lle som har b&amp;aring;de medicinska och ekonomiska intressen av att inte &amp;ouml;verbehandla. I ett v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssamh&amp;auml;lle som Sverige handlar det dels om att inte sl&amp;auml;nga skattepengar fr&amp;aring;n l&amp;auml;kemedelssubventionen i sj&amp;ouml;n. Men framf&amp;ouml;r allt om att m&amp;auml;nniskor riskerar att bli mer sjuka &amp;auml;n friska av mediciner som de egentligen inte beh&amp;ouml;ver.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Just s&amp;aring; m&amp;aring;ste man tolka de resultat av den omfattande behandlingen med blodfettss&amp;auml;nkande l&amp;auml;kemedel som en grupp forskare redogjorde f&amp;ouml;r i g&amp;aring;r p&amp;aring; DN Debatt. En halv miljon svenskar &amp;auml;ter tabletterna. Ett f&amp;aring;tal f&amp;ouml;refaller ha nytta av dem.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det kan tyckas dj&amp;auml;vulskt att det l&amp;auml;kemedelsbolag, Pfizer, som saluf&amp;ouml;r blodfettss&amp;auml;nkaren och f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningssucc&amp;eacute;n Lipitor, en medicin som g&amp;ouml;r 20 procent av de manliga hj&amp;auml;rtpatienterna impotenta, &amp;auml;r samma bolag som tillhandah&amp;aring;ller potensst&amp;auml;rkaren Viagra.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Visst kan man avkr&amp;auml;va n&amp;aring;got slags aff&amp;auml;rsmoral ocks&amp;aring; fr&amp;aring;n l&amp;auml;kemedelsbolagen, men samtidigt m&amp;aring;ste man f&amp;ouml;rst&amp;aring; industrins villkor. Det kan ta ett decennium att ta fram ett l&amp;auml;kemedel. Kostnaderna &amp;auml;r gigantiska och m&amp;aring;ste kunna r&amp;auml;knas hem igen. Annars har vi ingen kommersiell l&amp;auml;kemedelsindustri. Och en statlig &amp;auml;r sannerligen inte att str&amp;auml;va efter.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det som d&amp;auml;remot m&amp;aring;ste till &amp;auml;r att l&amp;auml;kark&amp;aring;ren, patienterna och politikerna upptr&amp;auml;der som motvikt. Allt sn&amp;auml;vare och statiska gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rden m&amp;aring;ste ifr&amp;aring;gas&amp;auml;ttas. Att gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rdena f&amp;ouml;r h&amp;ouml;gt blodtryck &amp;auml;r detsamma f&amp;ouml;r en 25-&amp;aring;rig och 75-&amp;aring;ring &amp;auml;r att helt bortse fr&amp;aring;n medicinska elementa som att kroppen och m&amp;auml;nniskan &amp;aring;ldras. Och att klistra sjukdomsetiketter p&amp;aring; normalt &amp;aring;ldrande &amp;auml;r ingenting att str&amp;auml;va efter.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Precisionen m&amp;aring;ste bli b&amp;auml;ttre. Och diskussionerna om vad som &amp;auml;r v&amp;auml;rt att behandla och till vilket pris. Fem &amp;aring;rs behandling med blodfettss&amp;auml;nkare till personer som har en k&amp;auml;nd kransk&amp;auml;rlssjukdom gav i en studie en genomsnittlig f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngd &amp;ouml;verlevnad med tre m&amp;aring;nader. Resultatet kan tyckas aningen klent, och d&amp;aring; gavs l&amp;auml;kemedlet &amp;auml;nd&amp;aring; till sjuka som enligt DN Debatt-artikeln har mest anv&amp;auml;ndning f&amp;ouml;r det.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Trots den bevisligen begr&amp;auml;nsade nyttan hamnar Lipitor p&amp;aring; sj&amp;auml;tte plats p&amp;aring; branschorganisationen Lif:s tio-i-topplista &amp;ouml;ver vilka l&amp;auml;kemedel apoteken l&amp;auml;gger mest pengar p&amp;aring;. F&amp;ouml;rra &amp;aring;ret s&amp;aring;ldes just denna vara och den generiska kopian f&amp;ouml;r 361 miljoner kronor. Om man adderar de n&amp;aring;got mindre s&amp;auml;ljande blodfettss&amp;auml;nkarna hamnar slutnotan p&amp;aring; 604 miljoner kronor, varav skattebetalarna st&amp;aring;r f&amp;ouml;r mer &amp;auml;n tv&amp;aring; tredjedelar.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Vi lever i en tid och i ett samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r det f&amp;ouml;rs &amp;aring;terkommande diskussioner om v&amp;auml;rdet av att subventionera extremt dyra mediciner till en extremt liten, men ofta extremt sjuk, patientgrupp. Dit h&amp;ouml;r personer med Hunters sjukdom och den medf&amp;ouml;dda &amp;auml;mnesoms&amp;auml;ttningssjukdomen PKU, f&amp;ouml;r att n&amp;auml;mna n&amp;aring;gra diagnosgrupper som f&amp;aring;tt kalla handen av Tandv&amp;aring;rds- och l&amp;auml;kemedelsf&amp;ouml;rm&amp;aring;nsverket under senare &amp;aring;r.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Men i valet mellan att behandla stora grupper friska eller sm&amp;aring; grupper sjuka &amp;auml;r det de sjukas behov som m&amp;aring;ste komma f&amp;ouml;rst. Allt annat &amp;auml;r oanst&amp;auml;ndigt. Och dessutom ofta helt on&amp;ouml;digt&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	DN&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Nytt debattinl&amp;auml;gg i DN:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&amp;rdquo;13 professorer och 3 docenter f&amp;ouml;rvr&amp;auml;nger fakta om statiner&amp;rdquo;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Publicerad 2011-05-04 21:29&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;br /&gt;
	REPLIK. De som borde sett till att statinbehandling av friska m&amp;auml;nniskor upph&amp;ouml;r omedelbart f&amp;ouml;rst&amp;aring;r inte allvaret i seri&amp;ouml;sa internationella rapporter. Tretton professorer och tre docenter f&amp;ouml;rvr&amp;auml;nger fakta n&amp;auml;r de talar om d&amp;ouml;dlighet i relativa tal i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r absoluta, skriver Uffe Ravnskov och hans kolleger i en replik.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Tretton professorer och tre docenter (DN.se/debatt 29/4) menar att vi undvikit att ta upp f&amp;ouml;r oss obekv&amp;auml;ma resultat i Cochranestudien och pekar bland annat p&amp;aring; att d&amp;ouml;dligheten efter behandling med statiner minskade med 17 procent och infarktfrekvensen med 30 procent.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Dessa siffror avser de relativa f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna i d&amp;ouml;dlighet respektive hj&amp;auml;rtinfarkter. Man f&amp;aring;r naturligtvis ha ett visst &amp;ouml;verseende med att m&amp;aring;nga individer &amp;ndash; i detta fallet 16 &amp;ndash; inte ser eller f&amp;ouml;rst&amp;aring;r skillnaden mellan absoluta och relativa tal&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Siffrorna, 17 och 30 procent, l&amp;aring;ter onekligen imponerande, men tittar man i tabellerna f&amp;aring;r man en mer realistisk uppfattning om den p&amp;aring;st&amp;aring;dda vinsten.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	D&amp;ouml;dligheten bland de statinbehandlade var n&amp;auml;mligen 2,57 procent och bland de obehandlade 3,06 procent, allts&amp;aring; en absolut skillnad p&amp;aring; 0,49 procent. Hur kommer man d&amp;aring; fram till siffran 17 procent?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jo, absoluta skillnaden av 0,49 procent &amp;auml;r lika med 17 procent av 3,06, det vill s&amp;auml;ga den relativa skillnaden. (I sj&amp;auml;lva verket blott 16 procent; n&amp;aring;gon har tydligen r&amp;auml;knat fel).&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Antalet d&amp;ouml;dliga och icke-d&amp;ouml;dliga fall av hj&amp;auml;rtinfarkt bland de statinbehandlade var 4,72 procent och bland de obehandlade 6,55 procent, allts&amp;aring; en absolut skillnad p&amp;aring; 1,83 procent. Men 1,83 procent utg&amp;ouml;r 30 procent av 6,55 (I sj&amp;auml;lva verket blott 27,9 procent).&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Vi skrev att statinbehandlingen endast hade en bagatellartad effekt med utg&amp;aring;ngspunkt fr&amp;aring;n de absoluta, det vill s&amp;auml;ga de verkliga talen. Om professorerna menar att vi d&amp;auml;rmed har undvikit f&amp;ouml;r oss obekv&amp;auml;ma resultat, hur skall vi d&amp;aring; beskriva professorernas undvikande av det faktum att rapporteringen av biverkningar var bristf&amp;auml;llig och att man hade inkluderat patienter med hj&amp;auml;rtk&amp;auml;rlsjukdom (&amp;rdquo;there was evidence of...failure to report adverse events and inclusion of people with cardiovascular disease&amp;rdquo;)?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det &amp;auml;r blott i experiment med hj&amp;auml;rtsjuka patienter som man har lyckats att minska d&amp;ouml;dligheten, inte med friska personer. N&amp;auml;r man d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inkluderar hj&amp;auml;rtpatienter riskerar man att f&amp;aring; falskt positiva resultat.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Cochrane-gruppen varnar f&amp;ouml;r okritisk anv&amp;auml;ndning av statiner med bland annat utg&amp;aring;ngspunkt fr&amp;aring;n att flera av de publicerade studierna var bristf&amp;auml;lliga, inte minst n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller redovisning av biverkningar.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Som vi ser det har gruppen influerats av den intensiva debatten om &amp;rdquo;sp&amp;ouml;kskrivna&amp;rdquo;och &amp;rdquo;sp&amp;ouml;kstyrda&amp;rdquo; l&amp;auml;kemedelsstudier, som k&amp;auml;nnetecknas av att f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka eventuella positiva effekter och undertrycka eller utel&amp;auml;mna besv&amp;auml;rande biverkningar. I USA ligger &amp;rdquo;sp&amp;ouml;kdebatten&amp;rdquo; bakom den nya lagen &amp;rdquo;physician payment sunshine act&amp;rdquo;, som inneb&amp;auml;r att l&amp;auml;kemedelsf&amp;ouml;retagen &amp;aring;rligen m&amp;aring;ste redovisa alla ekonomiska utbetalningar till l&amp;auml;kare och institutioner.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Att biverkningsrapporteringen i m&amp;aring;nga studier &amp;auml;r ofullst&amp;auml;ndig framg&amp;aring;r med all tydlighet av en rapport av professor Julia Hippisley-Cox och statistikern Carol Coupland vid universitetet i Nottingham. De har registrerat ett stort antal sjukdomar hos mer &amp;auml;n tv&amp;aring; miljoner patienter som behandlats hos de praktiserande l&amp;auml;karna i England och Wales. Tv&amp;aring;hundratjugofem tusen av dessa fick ordinerat kolesterols&amp;auml;nkande medicin under de sex &amp;aring;ren som studien p&amp;aring;gick; ingen av dem hade tidigare haft en hj&amp;auml;rtsjukdom. Det resulterade i lite f&amp;auml;rre hj&amp;auml;rtinfarkter; i geng&amp;auml;ld fick n&amp;auml;stan dubbelt s&amp;aring; m&amp;aring;nga allvarliga leverskador, muskelproblem, gr&amp;aring; starr eller akut njursvikt.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Men &amp;auml;ven i denna studie m&amp;aring;ste antalet biverkningar ha underskattats. Muskelproblem registrerades n&amp;auml;mligen endast om blodets halt av kreatinkinas - den substans som avspeglar graden av muskelskada - var minst fyra g&amp;aring;nger h&amp;ouml;gre &amp;auml;n normalt. Forskare som har studerat muskelv&amp;auml;vnaden fr&amp;aring;n statinpatienter med mikroskop har emellertid uppt&amp;auml;ckt att muskelcellerna skadas l&amp;aring;ngt innan patienterna f&amp;aring;r besv&amp;auml;r, och att kreatinkinasen &amp;auml;r normal hos de flesta som f&amp;aring;r svaga eller &amp;ouml;mma muskler av statinbehandlingen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det &amp;auml;r med all s&amp;auml;kerhet &amp;auml;ven fler som f&amp;aring;tt leverskador d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att dessa registrerades endast om blodets halt av ALAT (alaninaminotransferas) &amp;ndash; den substans som avspeglar graden av leverskada &amp;ndash; var tre g&amp;aring;nger h&amp;ouml;gre &amp;auml;n normalt.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det har nu g&amp;aring;tt ett &amp;aring;r sedan Hippisley-Cox och Coupland publicerade sina skr&amp;auml;mmande resultat, men ingenting har h&amp;auml;nt. B&amp;aring;de i Sverige och i utlandet ordineras det fortfarande statinbehandling till friska m&amp;auml;nniskor i rask takt.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Vi &amp;auml;r bekymrade d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att de som borde sett till att statinbehandling av friska m&amp;auml;nniskor upph&amp;ouml;r omedelbart inte f&amp;ouml;rst&amp;aring;r allvaret i dessa tv&amp;aring; engelska rapporter eller i m&amp;aring;nga andra seri&amp;ouml;sa internationella rapporter som kommit fram under senare &amp;aring;r.&lt;br /&gt;
	&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	Uffe Ravnskov&lt;br /&gt;
	med dr, docent, oberoende forskare, Lund&lt;br /&gt;
	Karl E Arfors&lt;br /&gt;
	professor, tidigare explorativ forskningschef Pharmacia AB&lt;br /&gt;
	Christer Enkvist&lt;br /&gt;
	f d landstings&amp;ouml;verl&amp;auml;kare, tidigare medlem av SBU&lt;br /&gt;
	Tore Scherst&amp;eacute;n&lt;br /&gt;
	professor, tidigare huvudsekreterare i Statens medicinska forskningsr&amp;aring;d&lt;br /&gt;
	Ralf Sundberg&lt;br /&gt;
	docent&lt;br /&gt;
	J&amp;oslash;rgen Vesti Nielsen&lt;br /&gt;
	&amp;ouml;verl&amp;auml;kare&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	_____________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Gunnar Lindgren: Observera allts&amp;aring; hur man kan anv&amp;auml;nda statistik. En minskning av d&amp;ouml;dligheten fr&amp;aring;n blygsamma 3,06 procent till blygsamma 2,57 procent, en mycket liten minskning, anges av kritiker till den f&amp;ouml;rsta artikeln som en minskning med 17 procent. En s&amp;aring;dan beskrivning av resultatet m&amp;aring;ste anses missvisande?&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;Ouml;verf&amp;ouml;rskrivningen av statiner, biverkningar underskattas&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Eskil Richardson &amp;auml;r en privatperson i V&amp;auml;xj&amp;ouml; som i m&amp;aring;nga &amp;aring;r har f&amp;ouml;ljt kolesteroldebatten och fr&amp;aring;gan om margariners &amp;rdquo;nyttighet&amp;rdquo; m m. Han har skrivit f&amp;ouml;ljande brev till Socialstyrelsen m fl. Bilagorna bifogas detta nyhetsbrev. Det finns m&amp;aring;nga som kan ber&amp;auml;tta om hur h&amp;auml;lsan f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras n&amp;auml;r man slutar &amp;auml;ta statiner, se exemplet nedan. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt finns m&amp;aring;nga liknande ber&amp;auml;ttelser om m&amp;auml;nniskor som g&amp;aring;r ner i vikt eller diabetiker som radikalt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar sin h&amp;auml;lsa n&amp;auml;r man fr&amp;aring;ng&amp;aring;r den fettsn&amp;aring;la kosten och &amp;auml;ter mer fett.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	2011-04-30 &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Till&amp;nbsp;&amp;nbsp; Socialstyrelsen, L&amp;auml;kemedelsverket, l&amp;auml;kare, medicinjournalister m. fl.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;Ouml;verf&amp;ouml;rskrivningen av statiner, biverkningar underskattas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;br /&gt;
	I skrivelsen om sambandet mellan statiner och cancer p&amp;aring;stods att statinerna ger fler biverkningar &amp;auml;n n&amp;aring;gon annan medicin. Alla har inte h&amp;aring;llit med.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Mer eller mindre vanliga biverkningar av statiner &amp;auml;r: Muskelv&amp;auml;rk, -kramper och -f&amp;ouml;rsvagning, rhabdomyolys, leverskador, huvudv&amp;auml;rk, yrsel, f&amp;ouml;rvirring, minnesf&amp;ouml;rlust (i v&amp;auml;rsta fall total), tr&amp;ouml;tthet, depression, sj&amp;auml;lvmordstankar, v&amp;aring;ldsbeben&amp;auml;genhet, illam&amp;aring;ende, buksm&amp;auml;rtor, diarr&amp;eacute;, nervskador med stickande och br&amp;auml;nnande k&amp;auml;nsla i h&amp;auml;nder och f&amp;ouml;tter, k&amp;auml;nselbortfall, invaliditet, diabetes, cancer, utslag, kl&amp;aring;da, fosterskador, missfall, h&amp;aring;ravfall, allergiska reaktioner, f&amp;ouml;rlust av libido, impotens, andn&amp;ouml;d och f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrat immunf&amp;ouml;rsvar.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Biverkningarna av statiner uppkommer vanligen inte direkt efter att medicineringen p&amp;aring;b&amp;ouml;rjats och de s&amp;auml;tts d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte i samband med denna. Vidare &amp;auml;r biverkningarna ofta av s&amp;aring;dant slag att de kan &amp;rdquo;skyllas p&amp;aring;&amp;rdquo;&amp;nbsp; patientens &amp;aring;lder. Se bif Doctors Dismiss Drug Side Effects. Uts&amp;auml;tts man f&amp;ouml;r en biverkan under l&amp;aring;ng tid&amp;nbsp; kan den inte bara bli f&amp;ouml;rv&amp;auml;rrad utan kan ocks&amp;aring; bli permanent.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Alla har inte samma tur som den man hade som skulle flyga iv&amp;auml;g till sin sons br&amp;ouml;llop p&amp;aring; Hawaii. Han hade de senaste &amp;aring;ren blivit s&amp;aring; skr&amp;ouml;plig att han p&amp;aring; v&amp;auml;gen dit var tvingad att ha kryckor och rullstol. Det visade sig att han gl&amp;ouml;mt sina statiner och n&amp;auml;r han skulle &amp;aring;ka hem efter tre veckor var han avsev&amp;auml;rt&lt;br /&gt;
	b&amp;auml;ttre. Mannen misst&amp;auml;nkte att statinerna var roten till det onda och slutade med dem. Efter n&amp;aring;gra m&amp;aring;nader var han i det n&amp;auml;rmaste helt frisk. Hur m&amp;aring;nga som idag har allvarliga muskel- eller nervskador eller mentala st&amp;ouml;rningar av statiner &amp;auml;r det ingen som vet. Och vem vill tala om f&amp;ouml;r en patient att han/hon ordinerats en medicin som visat sig orsaka skada och &amp;auml;nnu mindre om hur liten (ofta noll) sannolikheten varit f&amp;ouml;r att medicinen skulle g&amp;ouml;ra nytta (f&amp;ouml;r hj&amp;auml;rtsjuka medel&amp;aring;lders m&amp;auml;n &amp;auml;r den dock n&amp;aring;gra procent)?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	En av de allvarligaste biverkningarna av statiner &amp;auml;r rhabdomyolys som kan uppkomma vid muskelskada. En statin har dragits in efter att ett hundratal patienter d&amp;ouml;tt av njursvikt orsakad av rhabdomyolys. Ett exempel p&amp;aring; denna sjukdom med lyckligt slut hittas p&amp;aring; google.se, Eskil Richardson och d&amp;auml;r i &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;rdquo;Lev som du &amp;auml;r skapad: Viktig information om statiner&amp;rdquo; .&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Hur viktigt kolesterolet &amp;auml;r f&amp;ouml;r hj&amp;auml;rnans funktion och v&amp;aring;rt psyke och vad statinerna kan orsaka visas i&amp;nbsp; &amp;rdquo;Low Cholesterol and Suicide&amp;rdquo; och &amp;rdquo;Cholesterol Depletion and Mental Illness&amp;rdquo;.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Immunf&amp;ouml;rsvaret f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras vid l&amp;aring;gt LDL. Detta redovisas i en rapport Low level of &amp;rdquo;bad cholesterol&amp;rdquo; inccreases death rate&amp;rdquo; fr&amp;aring;n en studie i Japan. Denna studie omfattade 26 000 m&amp;auml;n och kvinnor vilka f&amp;ouml;ljdes under en genomsnittsperiod p&amp;aring; drygt 8 &amp;aring;r. Andra resultat av studien:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Deaths from cancer and respiratory ailments, on the other hand, increased among men and women with low cholesterol, lifting the overall death rate.&lt;br /&gt;
	Women should have LDL level of at least 3.1.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrade immunf&amp;ouml;rsvaret vid l&amp;aring;gt kolesterolv&amp;auml;rde &amp;auml;r sannolikt den fr&amp;auml;msta anledningen till att &amp;auml;ldre m&amp;auml;nniskor med h&amp;ouml;gre kolesterolv&amp;auml;rde lever l&amp;auml;ngre.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Att statiner kan &amp;ouml;ka risken f&amp;ouml;r diabetes &amp;auml;r k&amp;auml;nt f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga men inte att det finns risk med statiner f&amp;ouml;r diabetiker. Se &amp;rdquo;Statiner kan ge diabetes&amp;rdquo;.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	N&amp;aring;gra av riskerna med statiner redovisas ocks&amp;aring; i &amp;rdquo;Biverkningar av statiner&amp;rdquo; och &amp;rdquo;Cholesterol Drugs&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Can Harm You&amp;rdquo;. En utf&amp;ouml;rligare beskrivning av statinernas biverkningar finns i boken &amp;rdquo;Hur Kolesterolmyten H&amp;aring;lls Vid Liv&amp;rdquo; av Uffe Ravnskov (Optimal f&amp;ouml;rlag).&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	How about if they told you the data on statins in women or men without heart disease is extremely weak or nonexistent? Detta fr&amp;aring;gas i Seniors, Statins and Side Effect.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Svaret &amp;auml;r att om l&amp;auml;kare och patienter informeras om hur stor/liten sannolikheten &amp;auml;r, f&amp;ouml;r att statinerna g&amp;ouml;r nytta j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med att de orsakar skada, skulle f&amp;ouml;rskrivningen mer &amp;auml;n halveras. Men det blir inte helt l&amp;auml;tt att komma dit d&amp;aring; det &amp;auml;r l&amp;auml;kemedelsindustrin som svarar f&amp;ouml;r huvuddelen av informationen om mediciner. Det har heller inte blivit l&amp;auml;ttare n&amp;auml;r apoteken nu privatiserats och deras m&amp;aring;l &amp;auml;r att s&amp;auml;lja s&amp;aring; mycket medicin som m&amp;ouml;jligt.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Socialstyrelsen och L&amp;auml;kemedelsverket har resurser att komma till r&amp;auml;tta med den st&amp;ouml;rsta delen av &amp;ouml;verf&amp;ouml;rskrivningen av statiner.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Att p&amp;aring; en g&amp;aring;ng kunna minska p&amp;aring; m&amp;auml;nskligt lidande och samtidigt spara stora pengar borde vara en prioriterad &amp;aring;tg&amp;auml;rd.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Eskil Richardson&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	V&amp;auml;xj&amp;ouml;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	________________________________________________________ &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;SLAM&lt;br /&gt;
	&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	Det blir alltmer oh&amp;aring;llbart med fortsatt slamspridning. Lantm&amp;auml;nnen och LRF v&amp;auml;grar att lyssna p&amp;aring; Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen, L&amp;auml;kare f&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;n. Naturskyddsf&amp;ouml;reningen, F&amp;auml;ltbiologerna, Sveriges Kvarnf&amp;ouml;rening, Tandv&amp;aring;rdsskadef&amp;ouml;rbundet, Sveriges Konsumenter i Samverken m fl. Det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid f&amp;ouml;r livsmedelskonsumenterna att gripa in. Finns det n&amp;aring;gon f&amp;ouml;r&amp;auml;lder som vill att deras barn skall &amp;auml;ta mat framst&amp;auml;lld av r&amp;aring;varor som odlats i slam? Finns f&amp;ouml;roreningar i mj&amp;ouml;lk och br&amp;ouml;d?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I Sk&amp;aring;ne &amp;auml;r redan kadmiumhalterna mycket h&amp;ouml;ga i &amp;aring;kerjorden och d&amp;auml;rmed ocks&amp;aring; i spannm&amp;aring;l som odlas d&amp;auml;r. Det beror bl a p&amp;aring; att man spridit mycket kadmiumf&amp;ouml;rorenad g&amp;ouml;dsel genom &amp;aring;ren. Avloppsslam har mycket h&amp;ouml;g kadmiumhalt. Den &amp;auml;r tio g&amp;aring;nger h&amp;ouml;gre &amp;auml;n i den mest anv&amp;auml;nda konstg&amp;ouml;dseln NPK. Det &amp;auml;r utomordentligt viktigt att kadmiuminneh&amp;aring;llet i den sk&amp;aring;nska &amp;aring;kerjorden inte &amp;ouml;kar ytterligare. De giftiga metaller vi sprider med slammet kommer att ligga kvar till tidens &amp;auml;nde, till men f&amp;ouml;r alla kommande sl&amp;auml;kten.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det &amp;auml;r en g&amp;aring;ta varf&amp;ouml;r Lantm&amp;auml;nnens varum&amp;auml;rken godtar att f&amp;ouml;retaget tar emot slamodlad r&amp;aring;vara samt &amp;auml;r medlem i slamfirman REVAQ. Finns det f&amp;ouml;roreningar i Kungs&amp;ouml;rnens och AXAs produkter? De kan naturligtvis p&amp;aring;st&amp;aring; att just deras r&amp;aring;varor inte odlas i slam, men varf&amp;ouml;r tar man d&amp;aring; emot slamodlad r&amp;aring;vara? Till vem skickar man i s&amp;aring; fall slamr&amp;aring;varan? &amp;Auml;r inte detta i s&amp;aring; fall en form av oacceptabel dubbelmoral?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	2011-04-15 10:06 - Milj&amp;ouml;aktuellt:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Landskrona trotsar Milj&amp;ouml;&amp;ouml;verdomstolen om slamg&amp;ouml;dsling&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Av Anders Danielsson&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Milj&amp;ouml;n&amp;auml;mnden i Landskrona h&amp;auml;nvisar till en ny rapport fr&amp;aring;n Kemikalieinspektionen n&amp;auml;r man f&amp;ouml;rbjuder en bonde att g&amp;ouml;dsla med r&amp;ouml;tslam fr&amp;aring;n reningsverk. Milj&amp;ouml;&amp;ouml;verdomstolen har tidigare gett en annan bonde i kommunen r&amp;auml;tt att sprida slam p&amp;aring; sina &amp;aring;krar.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I november i fjol beslutade Milj&amp;ouml;&amp;ouml;verdomstolen att inte ta upp Landskrona kommuns &amp;ouml;verklagan av L&amp;auml;nsstyrelsens och milj&amp;ouml;domstolens ja till slamspridning p&amp;aring; &amp;aring;krar. &amp;Auml;nd&amp;aring; vill kommunens milj&amp;ouml;n&amp;auml;mnd nu f&amp;ouml;rbjuda en annan bonde att g&amp;ouml;ra samma sak, uppger Helsingborgs dagblad.&lt;br /&gt;
	Bonden i det nya fallet fick nej p&amp;aring; sin ans&amp;ouml;kan till kommunen f&amp;ouml;r ett och ett halvt &amp;aring;r sedan, men ja av l&amp;auml;nsstyrelsen i mars i &amp;aring;r. Det &amp;auml;r l&amp;auml;nsstyrelsens beslut som milj&amp;ouml;n&amp;auml;mnden nu &amp;ouml;verklagar till milj&amp;ouml;domstolen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Motivet &amp;auml;r att ny information har framkommit i form av en rapport fr&amp;aring;n Kemikaliemyndigheten (KemI).&lt;br /&gt;
	&amp;ndash; I den rapporten framkommer nya r&amp;ouml;n om hur viktigt det &amp;auml;r att stoppa spridningen av kadmium i samh&amp;auml;llet. Det tycker vi b&amp;ouml;r tas med i bed&amp;ouml;mningen, s&amp;auml;ger Landskronas milj&amp;ouml;chef H&amp;ouml;gni Hansson till Helsingborgs dagblad.&lt;br /&gt;
	Han vill att domstolen ska bed&amp;ouml;ma om de nya r&amp;ouml;nen &amp;auml;r tillr&amp;auml;ckliga f&amp;ouml;r att &amp;auml;ndra dess tidigare inst&amp;auml;llning.&lt;br /&gt;
	&amp;ndash; Det &amp;auml;r viktigt att hela tiden ta h&amp;auml;nsyn till nya fakta. Jag var med p&amp;aring; 1970-talet d&amp;aring; det spreds bek&amp;auml;mpningsmedel i naturen som man d&amp;aring; trodde var ofarliga, men som det undan f&amp;ouml;r undan framkommit allt fler risker med, s&amp;auml;ger H&amp;ouml;gni Hansson till tidningen Helsingborgs dagblad.&lt;br /&gt;
	&amp;ndash; Kadmiumspridningen &amp;auml;r ett stort milj&amp;ouml;problem som borde prioriteras betydligt h&amp;ouml;gre &amp;auml;n vad som sker nu.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Milj&amp;ouml;n&amp;auml;mnden skriver enligt Helsingborgs dagblad i sin &amp;ouml;verklagan att kadmiumhalten i Sk&amp;aring;nes mark redan i dag &amp;auml;r f&amp;ouml;r h&amp;ouml;g f&amp;ouml;r produktion av viss barnmat.&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	Finns det slam och slamgifter i planteringsjord?&lt;br /&gt;
	&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	Brev fr&amp;aring;n en l&amp;auml;sare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;br /&gt;
	Hej Gunnar&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	En fundering jag har g&amp;auml;llande cryptosporidium i Skellefte&amp;aring; kommun, n&amp;auml;mligen, Skellefte&amp;aring; hittar inte detta i dricksvattnet dock i avloppsvattnet.&amp;nbsp; Tidigare g&amp;auml;llde det dricksvatten (fastslaget) sammanblandning i va - n&amp;auml;tet i &amp;Ouml;stersund.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Nu till det som f&amp;aring;r mig att reagera och kontakta och fr&amp;aring;ga mitt Milj&amp;ouml;kontor i Lindesberg, med koppling till fallet Skellefte&amp;aring;. Det skulle ju kunna vara s&amp;aring; att det &amp;auml;r plantjord som st&amp;aring;r f&amp;ouml;r smittan i Skellefte&amp;aring;.&amp;nbsp; Smittan f&amp;ouml;refaller nu klinga av, folk &amp;auml;r nu f&amp;auml;rdiga med omplanteringen av v&amp;auml;xter och har tv&amp;auml;ttat h&amp;auml;nderna.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Har reningsverken b&amp;ouml;rjat sk&amp;auml;nka bort r&amp;ouml;tslam till f&amp;ouml;retag typ Hasselfors som producerar blomjord (se bifogad bild)&lt;br /&gt;
	Varf&amp;ouml;r lukta nu min 50 liter v&amp;auml;xthusjord avlopp, exakt som det luktar fr&amp;aring;n ett reningsverk.&lt;br /&gt;
	Milj&amp;ouml;kontoret (Kvinna) som jag talar med &amp;auml;r fr&amp;aring;gande, hon n&amp;auml;mner att avloppsslam inte f&amp;aring;r spridas p&amp;aring; &amp;aring;krarna.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jag fr&amp;aring;gar om det &amp;auml;r till&amp;aring;tet att s&amp;auml;lja detta som plantjord till amat&amp;ouml;rodlare via plantmarknader? Hon kan inte svara.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jag ber henne fr&amp;aring;ga arbetskamratena p&amp;aring; kontoret och l&amp;auml;gger p&amp;aring; luren.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jag har sedan 25 &amp;aring;r tillbaka alltid k&amp;ouml;pt flertalet planteringss&amp;auml;ckar med diverse jordtyper till mina amat&amp;ouml;rodlingar, alltid har dessa luktat komposterad jord, angen&amp;auml;mt av fullst&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;rmultnad mylla.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Min nu ink&amp;ouml;pta plantjord luktar som sj&amp;auml;lva dammen d&amp;auml;r syres&amp;auml;ttning sker i reningsverken.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	D&amp;aring; borde det finnas Cryptosporidium i plantjorden.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	H&amp;auml;lsningar Per&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I USA &amp;auml;r detta ett uppm&amp;auml;rksammat missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llande &amp;ndash; hur slam pr&amp;aring;nglas ut som tr&amp;auml;dg&amp;aring;rdsg&amp;ouml;dsel i s&amp;auml;ckar och till skoltr&amp;auml;dg&amp;aring;rdar. F&amp;ouml;retaget Kellogg s&amp;auml;ljer s&amp;aring;dan g&amp;ouml;dsel gjord av slam till skolorna.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Beskrivning: mhtml:file://C:\Users\1363\Documents\slam%20ny\Sewage%20Sludge,%20Celebrities%20and%20School%20Gardens%20%20Common%20Dreams.mht!http://www.commondreams.org/sites/commondreams.org/files/imce-images/sewagesludgecelebrities_0.jpg&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	MEN konstaterar man i en artikel nedan:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;ldquo;Sewage sludge is not just treated human waste (which is gross enough, but apparently safe); it also contains hazardous contaminants drawn from sewer water by sewage treatments plants, including industrial solvents and chemicals, heavy metals, medical wastes, flame retardants and PCBs. There are many potential health hazards related to exposure to sewage sludge (though the science is limited - a definite boon to the sewage sludge industry), including neurological damage, cancer, meningitis, fever, respiratory illness, roundworm, hookworm...the list goes on.&amp;rdquo;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Se http://www.youtube.com/watch?v=RTG05oMG3EY&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Se http://www.commondreams.org/view/2011/04/25-11&lt;br /&gt;
	Och http://www.lavidalocavore.org/diary/4695/i-never-promised-you-an-organic-garden&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Gunnar Lindgren&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Starrk&amp;auml;rr 210, 446 95 &amp;Auml;lv&amp;auml;ngen&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Tfn 0303-745155, 070-5679054&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	www.gunnarlindgren.com&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	http://www.alternativjournalen.se/ooljat&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	tkab4&lt;/p&gt;

    		        </description>
		            <pubDate>Sat, 07 May 2011 12:06:46 +0200</pubDate>
		        </item>
		        <item>
		            <title>Ren Åker Ren Mat</title>
		              <link>http://www.alternativjournalen.se/ooljat/ren-aker-ren-mats-9504594</link>
		            <description>
                            &lt;p&gt;
	Hej,&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Organisationen Ren &amp;Aring;ker Ren Mat har skrivit ett brev till &amp;auml;gare av stora arealer av &amp;aring;kermark och som arrenderar ut dessa. Det finns tecken som tyder att p&amp;aring; arrendatorerna sprider slam p&amp;aring; dessa &amp;aring;krar men inte p&amp;aring; sina egna. Slam inneh&amp;aring;ller stora m&amp;auml;ngder avfallsmetaller som f&amp;ouml;rorenar och f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrar &amp;aring;kermarkens kvalitet f&amp;ouml;r all framtid. Bland dessa stora jord&amp;auml;gare finns Svenska Kyrkan, Universiteten m fl.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Sprid g&amp;auml;rna detta budskap till jordbrukare i din omgivning, livsmedelssektorn och andra ber&amp;ouml;rda. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;ljande brev har nyligen g&amp;aring;tt till de st&amp;ouml;rre publika jord&amp;auml;garna.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Svenska kyrkan, &amp;auml;rkebiskopen och biskopar&lt;br /&gt;
	Uppsala Universitet, egendomsf&amp;ouml;rvaltningen&lt;br /&gt;
	Lunds Universitet, ekonomif&amp;ouml;rvaltningen&lt;br /&gt;
	Statens Fastighetsverk&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det p&amp;aring;g&amp;aring;r en stark kampanj fr&amp;aring;n avloppsreningsverken och deras branschorganisation Svenskt Vatten f&amp;ouml;r att f&amp;aring; b&amp;ouml;nder att ta emot avloppsslam och sprida p&amp;aring; &amp;aring;krarna. F&amp;ouml;r att &amp;ouml;vertyga b&amp;ouml;nderna har man lanserat en certifiering, Revaq, som man p&amp;aring;st&amp;aring;r garanterar kvalit&amp;eacute;n. Vidare erbjuds b&amp;ouml;nder betydande penningbelopp n&amp;auml;r de tar emot icke certifierat slam.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Svenska Kvarnf&amp;ouml;reningen, som &amp;auml;r en samverkansf&amp;ouml;rening f&amp;ouml;r kvarn&amp;auml;garna, har rekommenderat sina medlemmar att inte ta emot spannm&amp;aring;l som odlats p&amp;aring; marker d&amp;auml;r slam spritts efter den 1 juli 2010.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Livsmedelverket, Kemikalieinspektionen, Naturskyddsf&amp;ouml;reningen samt en rad andra organisationer avr&amp;aring;der fr&amp;aring;n slamspridning.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Vi vill med bilagda brev v&amp;auml;cka fr&amp;aring;gan hos Er och g&amp;ouml;ra Er uppm&amp;auml;rksamma p&amp;aring; att risken finns att slambehandlad mark i framtiden kan f&amp;ouml;rklaras som otj&amp;auml;nlig f&amp;ouml;r livsmedelsproduktion.&lt;br /&gt;
	Detta inneb&amp;auml;r att mark, som s&amp;aring; v&amp;auml;l beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att mildra livsmedelsbristen, uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r stora risker och kan v&amp;auml;ntas sjunka i v&amp;auml;rde.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Ni har som stora mark&amp;auml;gare ett f&amp;ouml;rvaltningsansvar f&amp;ouml;r markens framtida produktionsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga och v&amp;auml;rde.&lt;br /&gt;
	Vi vill uppm&amp;auml;rksamma ert ansvar f&amp;ouml;r att Era arrendatorer inte sprider slam p&amp;aring; den arrenderade marken.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;r N&amp;auml;tverket&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Beskrivning: cid:part2.07070605.00020909@v.lrf.se&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Lena Jarl&amp;ouml;v Lars Od&amp;eacute;n&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	lena.jarlov@naturskyddsforeningen.se lars.oden@glocalnet.net&lt;br /&gt;
	www.renakerrenmat.se www.renakerrenmat.se&lt;br /&gt;
	Telefon: 0703-174976 Telefon: 0706-254942&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;br /&gt;
	2011-03-30&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;Upprop till &amp;auml;gare av svensk &amp;aring;kermark&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Skydda Er mark mot slamspridning!&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Inom 40 &amp;aring;r m&amp;aring;ste vi f&amp;ouml;rdubbla livsmedelsproduktionen i v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r att klara behovet av mat till den v&amp;auml;xande befolkningen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;Aring;kermarken &amp;auml;r j&amp;auml;mte rent vatten den viktigaste resursen f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskors &amp;ouml;verlevnad!&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Som jord&amp;auml;gare har Ni det yttersta ansvaret f&amp;ouml;r att denna resurs inte uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r risker som &amp;auml;ventyrar markens fortsatta produktionsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi uppmana Er att inte uts&amp;auml;tta marken f&amp;ouml;r de risker som ett spridande av avfallsslam medf&amp;ouml;r.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Att sprida det samlade samh&amp;auml;llets hela kloakavfall p&amp;aring; &amp;aring;krar d&amp;auml;r v&amp;aring;r mat skall v&amp;auml;xa utg&amp;ouml;r ett hot emot b&amp;aring;de markens produktionsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga och de m&amp;auml;nniskor som skall &amp;auml;ta maten fr&amp;aring;n dessa &amp;aring;krar.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Produktionen p&amp;aring; och v&amp;auml;rdet av &amp;aring;kermarken beror p&amp;aring; m&amp;aring;nga faktorer. H&amp;auml;r vill vi g&amp;ouml;ra Er uppm&amp;auml;rksamma p&amp;aring; att den kanske allvarligaste v&amp;auml;rdeminskningen h&amp;auml;nger samman med tillf&amp;ouml;rsel av metallavfall. D&amp;auml;rigenom blir &amp;aring;kern efter hand alltmer f&amp;ouml;rorenad med en l&amp;aring;ng rad metaller och grund&amp;auml;mnen &amp;ndash; m&amp;aring;nga karakt&amp;auml;riseras som milj&amp;ouml;gifter, t ex bly, kadmium och kvicksilver. Dessa &amp;auml;mnen kan inte tas bort i efterhand, utan kommer att ligga kvar till tidens &amp;auml;nde till men f&amp;ouml;r alla kommande sl&amp;auml;kten. Det &amp;auml;r rimligen s&amp;aring; att det ekonomiska v&amp;auml;rdet av &amp;aring;kermark vid f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning etc snart kommer att best&amp;auml;mmas av dess halt av avfallsmetaller. Unders&amp;ouml;kningar vid Lantbruksuniversitetet visar att exempelvis guldhalten i v&amp;auml;rsta fall kan f&amp;ouml;rdubblas vart fj&amp;auml;rde &amp;aring;r. (1)&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Slam st&amp;ouml;rsta f&amp;ouml;roreningsk&amp;auml;llan&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Den i s&amp;auml;rklass st&amp;ouml;rsta k&amp;auml;llan f&amp;ouml;r tillf&amp;ouml;rsel av avfallsmetaller till &amp;aring;kermark &amp;auml;r avloppsslam. Genom en enveten marknadsf&amp;ouml;ring fr&amp;aring;n avloppsreningsverken har slammet beskrivits som &amp;rdquo;v&amp;auml;xtn&amp;auml;ring&amp;rdquo; och en &amp;rdquo;kretsloppsprodukt&amp;rdquo;. Detta &amp;auml;r oriktigt.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I sj&amp;auml;lva verket best&amp;aring;r slammet till den stora huvuddelen av just kemiskt avfall som inte har sitt ursprung i urin och avf&amp;ouml;ring. Detta g&amp;auml;ller i lika h&amp;ouml;g grad slam fr&amp;aring;n s k Revaq-certifierade reningsverk.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	En vanlig slamh&amp;ouml;g inneh&amp;aring;ller endast cirka 1 procent fosfor medan m&amp;auml;ngden avfallsmetaller utg&amp;ouml;r cirka tre procent, dvs det finns tre g&amp;aring;nger mer metallavfall &amp;auml;n fosfor. Det mesta av metallavfallet tills&amp;auml;tter reningsverken sj&amp;auml;lva.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	De tar emot s&amp;aring;dant avfall fr&amp;aring;n industrin och avb&amp;ouml;rdar detta i reningsbass&amp;auml;ngerna. Detta g&amp;auml;ller b&amp;aring;de vanligt slam och slam fr&amp;aring;n Revaqcertifierade reningsverk. (2)&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Vid samma fosforgiva tillf&amp;ouml;r slammet cirka 70 ggr mer metaller &amp;auml;n stallg&amp;ouml;dsel och cirka 200 ggr mer metaller &amp;auml;n den vanligaste konstg&amp;ouml;dseln (NPK). (1)&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Ett mycket allvarligt milj&amp;ouml;gift i slam &amp;auml;r kadmium. Halten i &amp;aring;kerjord, spannm&amp;aring;l, livsmedel &amp;auml;r s&amp;aring; h&amp;ouml;g att 10 000 svenska kvinnor idag ber&amp;auml;knas ha begynnande njurst&amp;ouml;rningar och &amp;ouml;kad risk f&amp;ouml;r br&amp;ouml;stcancer samt urkalkning av skelett.&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	Kadmiumf&amp;ouml;rorenad odlingsmark f&amp;ouml;rlorar ekonomiskt v&amp;auml;rde&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Tillf&amp;ouml;rseln av kadmium &amp;auml;r cirka 10 ggr st&amp;ouml;rre med slam &amp;auml;n med NPK-g&amp;ouml;dsel vid samma fosforgiva. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin liksom kadmiumforskarna vid Karolinska Institutet anser att b&amp;aring;de tillf&amp;ouml;rsel av kadmium till och halt i &amp;aring;kermarken m&amp;aring;ste minska. &amp;Auml;ven Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket &amp;auml;r kritisk till slamspridning liksom en rad andra organisationer, bl a Naturskyddsf&amp;ouml;reningen, L&amp;auml;kare f&amp;ouml;r Milj&amp;ouml;n, Sveriges Konsumenter i Samverkan m fl&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det &amp;auml;r sannolikt att &amp;aring;kermark kommer att i huvudsak v&amp;auml;rderas ekonomiskt utifr&amp;aring;n dess kadmiumhalt. De mest kadmiumf&amp;ouml;rorenade arealerna tas redan ur produktion av br&amp;ouml;ds&amp;auml;d och i synnerhet barnmat. Sveriges Kvarnf&amp;ouml;rening tar inte emot spannm&amp;aring;l fr&amp;aring;n slamspridda &amp;aring;krar.&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	Samh&amp;auml;llet tar inget ansvar&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Slamspridningen &amp;auml;ndrar definitivt &amp;aring;kermarkens kvalitet, men sannolika negativa konsekvenser idag och i framtiden f&amp;aring;r mark&amp;auml;garen sj&amp;auml;lv ansvara f&amp;ouml;r.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Kommunerna avs&amp;auml;ger sig allt produktansvar f&amp;ouml;r det slam de levererar, vilket betyder att mark&amp;auml;garen/brukaren har hela ansvaret.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;rutom metaller sprids ocks&amp;aring; medicinrester, hormoner, resistenta bakterier, nanoprodukter o s v. Hela samh&amp;auml;llets flytande avfall leds till slammet d&amp;aring; vi endast har ett kloaksystem i samh&amp;auml;llet.&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	Slamspridd &amp;aring;kermark registreras&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	De arealer som tar emot slam registreras i kommunerna och registret &amp;auml;r en offentlig handling.&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	Skydda Er &amp;aring;kermark mot slamspridning&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det finns tecken som tyder p&amp;aring; att slam sprids i st&amp;ouml;rre omfattning p&amp;aring; arrenderad mark &amp;auml;n p&amp;aring; den egna marken. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r uppmanar vi &amp;auml;gare av &amp;aring;kermark som arrenderas ut, att i arrendekontrakt kr&amp;auml;va att slam inte f&amp;aring;r spridas. P&amp;aring; detta s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rhindras denna beskrivna f&amp;ouml;rs&amp;auml;mring av &amp;aring;kermarkens kvalitet och tillh&amp;ouml;rande v&amp;auml;rdeminskning.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Lena Jarl&amp;ouml;v Lars Od&amp;eacute;n&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Lena Jarl&amp;ouml;v Lars Od&amp;eacute;n&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	f&amp;ouml;r Ren &amp;Aring;ker Ren Mat f&amp;ouml;r Ren &amp;Aring;ker Ren Mat&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	lena.jarlov@naturskyddsforeningen.se lars.oden@glocalnet.net&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	www.renakerrenmat.se www.renakerrenmat.se&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Telefon: 0703-174976 Telefon: 0706-254942&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;nbsp;&lt;/p&gt;

    		        </description>
		            <pubDate>Mon, 11 Apr 2011 08:54:31 +0200</pubDate>
		        </item>
		        <item>
		            <title>Kärnkraften, människan och entropilagen</title>
		              <link>http://www.alternativjournalen.se/ooljat/karnkraften-manniskan-och-entropilagen-8513161</link>
		            <description>
                            &lt;p&gt;
	Hej,&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Detta brev inneh&amp;aring;ller:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	1. K&amp;auml;rnkraften, m&amp;auml;nniskan och entropilagen&lt;br /&gt;
	2. Undvik produkter som inneh&amp;aring;ller soja&lt;br /&gt;
	3. Vanlig tillsats knyts till leukemi hos barn&lt;br /&gt;
	4. S&amp;ouml;tningsmedlet Neotam&lt;br /&gt;
	5. J&amp;auml;rn, aluminium och br&amp;ouml;stcancer&lt;br /&gt;
	6. Tum&amp;ouml;rer vanlig d&amp;ouml;dsorsak i &amp;Ouml;sterg&amp;ouml;tland&lt;br /&gt;
	7. F&amp;ouml;rbud mot transfetter&lt;br /&gt;
	8. Brev fr&amp;aring;n en l&amp;auml;sare om s&amp;ouml;mnapn&amp;eacute;&lt;br /&gt;
	___________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;
	K&amp;auml;rnkraften, m&amp;auml;nniskan och entropilagen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Bland alla konstruktioner i industrisamh&amp;auml;llet intar k&amp;auml;rnkraften en s&amp;auml;rst&amp;auml;llning. De radioaktiva &amp;auml;mnena i reaktorn &amp;auml;r s&amp;aring; farliga f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor och annat levande, att de m&amp;aring;ste h&amp;aring;llas inneslutna b&amp;aring;de under driftstiden och under all framtid vid slutf&amp;ouml;rvaringen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Men detta strider mot entropilagens allm&amp;auml;nna giltighet. Inom fysiken finns tv&amp;aring; viktiga naturlagar som best&amp;auml;mmer industrisamh&amp;auml;llets och m&amp;auml;nniskans framtid. Det &amp;auml;r de tv&amp;aring; termodynamiska huvudsatserna, d&amp;auml;r den f&amp;ouml;rsta s&amp;auml;ger att energi inte kan tillverkas eller f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ras. Den andra, som ocks&amp;aring; kallas entropilagen, anger att alla processer i universum g&amp;aring;r mot utj&amp;auml;mning. H&amp;ouml;g koncentration g&amp;aring;r mot l&amp;auml;gre koncentration. H&amp;ouml;g ordning g&amp;aring;r mot l&amp;auml;gre ordning. Ett batteri urladdas &amp;auml;ven om vi inte anv&amp;auml;nder det. Ett bild&amp;auml;ck t&amp;ouml;ms sakta p&amp;aring; luft och flaggst&amp;auml;nger rasar till slut ned p&amp;aring; marken. Vattenkanaler fylls igen och mobiltelefoner g&amp;aring;r s&amp;ouml;nder. Heta objekt i universum svalnar sakta och l&amp;aring;ngt in i framtiden v&amp;auml;ntar en m&amp;ouml;rk himmel. Den sinnrika ordningen i v&amp;aring;ra kroppar kommer en dag efter &amp;aring;ldrandet att ha upph&amp;ouml;rt.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	M&amp;auml;nniskan vill dock inte se entropilagen som sin evige f&amp;ouml;ljeslagare, utan vill tro att hon med tekniska innovationer och &amp;rdquo;smarta&amp;rdquo; l&amp;ouml;sningar kan f&amp;ouml;rhindra de nedbrytande processerna &amp;ndash; allt &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt. Detta kan ses som n&amp;aring;got djupt m&amp;auml;nskligt och varf&amp;ouml;r inte ocks&amp;aring; som n&amp;aring;got bed&amp;aring;rande fyllt av hopp och fantasi?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller k&amp;auml;rnkraftens farliga radioaktivitet har den med ovanst&amp;aring;ende syns&amp;auml;tt en egen &amp;rdquo;vilja&amp;rdquo; att sprida ut sig p&amp;aring; ett eller annat s&amp;auml;tt. M&amp;auml;nniskan lever i tron att detta g&amp;aring;r att f&amp;ouml;rhindra. Spridningen kan ske genom tekniska fel, olyckor, sabotage/krig, naturkatastrofer, inneslutningar som genombryts samt kanske viktigast av allt - av orsaker vi inte kan f&amp;ouml;rest&amp;auml;lla oss idag.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	N&amp;auml;r nu k&amp;auml;rnkraftsolyckor &amp;auml;nd&amp;aring; sker, m&amp;ouml;ts detta med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; nya &amp;aring;tg&amp;auml;rder och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, tal om nya generationer av reaktorer samt &amp;auml;ven retoriska rationaliseringar &amp;ndash; h&amp;auml;r i Sverige kan ingen olycka ske d&amp;aring; vi har s&amp;auml;krare reaktorer, ingen risk f&amp;ouml;r jordb&amp;auml;vning och tsunami osv.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Men entropilagen &amp;auml;r inte upph&amp;auml;vd f&amp;ouml;r det. Det kr&amp;auml;vs inte bara b&amp;auml;ttre s&amp;auml;kerhet, utan en fullkomlig och evig inneslutning, vilket &amp;auml;r en orimlighet p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som evigt liv.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Omd&amp;ouml;met och f&amp;ouml;rnuftet hos den vanliga m&amp;auml;nniskan liksom hos experter grumlas av n&amp;aring;gra m&amp;auml;nskliga psykologiska egenheter.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	N&amp;auml;r vi bed&amp;ouml;mer s&amp;auml;kerhet n&amp;ouml;jer vi oss med statistiska bed&amp;ouml;mningar som alla inte utesluter en framtida spridning. Man kan ange att risken f&amp;ouml;r att en olycka skall ske under 2011 &amp;auml;r 1 p&amp;aring; exempelvis 1 000 reaktor&amp;aring;r. Detta uppfattar vi som betryggande &amp;ndash; det &amp;auml;r liten risk att ett haveri sker i &amp;aring;r. Men efter 1 000 &amp;aring;r har sannolikt en olycka skett. Genom att ett m&amp;auml;nskligt liv &amp;auml;r kort godtar vi &amp;auml;nd&amp;aring; detta utan st&amp;ouml;rre bet&amp;auml;nkligheter, vi tror att vi klarar oss. Om vi skulle leva i 1 000 &amp;aring;r, skulle denna risk inte accepteras, utan kanske upplevas som en olycka under 100 reaktordagar f&amp;ouml;r oss?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det &amp;auml;r detta syns&amp;auml;tt som vi m&amp;aring;ste till&amp;auml;gna oss och se p&amp;aring; en olycka med alla kommande generationers &amp;ouml;gon. Det har ingen betydelse n&amp;auml;r den intr&amp;auml;ffar &amp;ndash; d&amp;auml;remot att den n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng intr&amp;auml;ffar.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Antag att chansen att vinna p&amp;aring; ett lotteri 2011 ocks&amp;aring; &amp;auml;r 1 p&amp;aring; 1000. Vi tvekar inte att k&amp;ouml;pa lotter och vill tro att vinsten infaller detta &amp;aring;r. Genom denna typ av psykologiska egenhet kan vi utan samvetsbet&amp;auml;nkligheter tolka sannolikhet till v&amp;aring;r f&amp;ouml;rdel. K&amp;auml;rnkraftshaveriet kommer att ske i framtiden, medan vinstlotten kommer i &amp;aring;r &amp;ndash; trots samma sannolikhet&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;D&amp;ouml;belsmotivet och Faustmotivet&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det djupt m&amp;auml;nskliga i detta beteende n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller risker beskrivs ibland med de tv&amp;aring; begreppen D&amp;ouml;belnsmotivet och Faustmotivet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	F&amp;auml;ltherren von D&amp;ouml;beln skildras i Runebergs epos &amp;rdquo;F&amp;auml;nrik St&amp;aring;ls s&amp;auml;gner&amp;rdquo;. D&amp;ouml;beln var sjuk och ber sin l&amp;auml;kare om en medicin som g&amp;ouml;r att han kan st&amp;aring; p&amp;aring; benen idag, men blir sjufalt v&amp;auml;rre i morgon. H&amp;auml;r skildras hur vi vill leva i nuet utan tanke p&amp;aring; konsekvenserna i framtiden. Det kan g&amp;auml;lla ogenomt&amp;auml;nkta k&amp;ouml;p p&amp;aring; avbetalning eller att beg&amp;aring; brott utan tanke p&amp;aring; p&amp;aring;f&amp;ouml;ljd. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller k&amp;auml;rnkraften har vi sv&amp;aring;rt att idag undvara k&amp;auml;rnkraften och 20 minuter l&amp;aring;nga duschar. Vi forts&amp;auml;tter &amp;auml;ven om kommande generationer kommer att drabbas &amp;rdquo;sjufalt v&amp;auml;rre&amp;rdquo;.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I Faustsagan f&amp;ouml;rhandlar doktor Faust med dj&amp;auml;vulen. De kommer &amp;ouml;verens om att den onde skall f&amp;aring; Fausts sj&amp;auml;l om han n&amp;aring;gonsin tar in p&amp;aring; ett angivet v&amp;auml;rdshus. D&amp;auml;r v&amp;auml;ntar dj&amp;auml;vulen. Faust skall i geng&amp;auml;ld f&amp;aring; evig ungdom. Den sj&amp;auml;lvs&amp;auml;kre Faust utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n att han enkelt kan vinna detta spel genom att aldrig ta in p&amp;aring; detta v&amp;auml;rdshus. Men under en storm vid en ridtur tillsammans med &amp;auml;nnu en ny kvinna ser han r&amp;auml;ddningen i form av en lykta vid ett v&amp;auml;rdshus och de tar in d&amp;auml;r. Dj&amp;auml;vulen v&amp;auml;ntar p&amp;aring; honom.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	N&amp;auml;r vi likt Faust tror oss kunna s&amp;auml;tta oss &amp;ouml;ver entropilagens giltighet n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller k&amp;auml;rnkraften genom allehanda tekniska &amp;aring;tg&amp;auml;rder, hamnar vi &amp;auml;nd&amp;aring; till slut vid en spridning av radioaktivitet. Det &amp;auml;r lika sannolikt att det h&amp;auml;nder 2012 som n&amp;aring;got &amp;aring;r i framtiden. Det &amp;auml;r lika allvarligt och oacceptabelt n&amp;auml;rhelst det h&amp;auml;nder.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	K&amp;auml;rnanl&amp;auml;ggningarna &amp;auml;r inte &amp;rdquo;rena&amp;rdquo; utan sl&amp;auml;pper avsiktligt ut radioaktivt avfall till luften och havet&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Slutligen finns s&amp;auml;rskilt inom str&amp;aring;lskyddsomr&amp;aring;det och n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller k&amp;auml;rnkraftens risker en ambition som m&amp;aring; vara grundad p&amp;aring; omsorg och f&amp;ouml;rsiktighet, men som leder oss vilse. Det g&amp;auml;ller begreppet &amp;rdquo;ingen on&amp;ouml;dig oro&amp;rdquo;. Den information vi har sk&amp;auml;l att v&amp;auml;nta n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller den senaste tidens h&amp;auml;ndelser i Japan &amp;auml;r noggrant silad genom denna orosmildrande v&amp;auml;v &amp;ndash; b&amp;aring;de i Japan och i Sverige.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	En orov&amp;auml;ckande omst&amp;auml;ndighet n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller information, &amp;auml;r att bilden av k&amp;auml;rnanl&amp;auml;ggningarnas konstruktion p&amp;aring; ett avg&amp;ouml;rande s&amp;auml;tt &amp;auml;r missvisande. K&amp;auml;rnreaktorns innersta s&amp;auml;gs vara helt innesluten och k&amp;auml;rnkraften kan p&amp;aring;st&amp;aring;s vara &amp;rdquo;ren&amp;rdquo;. I sj&amp;auml;lva verket &amp;auml;r reaktorinneh&amp;aring;llet f&amp;ouml;rbundet med k&amp;auml;rnkraftverkens h&amp;ouml;ga skorstenar liksom vid en kamin, och det sprids radioaktiva gaser till lufthavet och omgivningen dygnet om. Gaserna misst&amp;auml;nks p&amp;aring;verka klimatet samt ge &amp;ouml;kad risk f&amp;ouml;r leukemier hos barn i n&amp;auml;rheten. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt samlas flytande radioaktivt avfall upp i stora tankar som t&amp;ouml;ms regelbundet direkt i havet. Detta kan liknas med ett stillsamt smygande haveri, d&amp;auml;r radioaktivitet sprids utan st&amp;ouml;rre dramatik.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http:// http://www.analys.se/lankar/Bakgrunder/1997/Bkg%201-97.pdf&quot;&gt;Denna bild fr&amp;aring;n k&amp;auml;rnkraftsindustrin&lt;/a&gt; visar reaktorns verkliga uppbyggnad, dess anslutning till skorstenen&amp;nbsp; samt tankarna som man t&amp;ouml;mmer i havet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	K&amp;auml;lla:&amp;nbsp; http://www.analys.se/lankar/Bakgrunder/1997/Bkg%201-97.pdf&lt;br /&gt;
	_______________________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;2. Undvik produkter som inneh&amp;aring;ller soja&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Redan f&amp;ouml;r 20 &amp;aring;r sedan tr&amp;auml;ffade jag en &amp;ouml;verl&amp;auml;kare som ans&amp;aring;g att den amerikanska sojaindustrin var den mest framg&amp;aring;ngsrika marknadsf&amp;ouml;raren i v&amp;auml;rlden, flera steg f&amp;ouml;re Coca-Cola och McDonalds. Inte nog med att man lyckats tillverka den kemiska imitationen av sm&amp;ouml;r (margarin) av soja och lanserat den som &amp;rdquo;nyttigare&amp;rdquo; &amp;auml;n naturprodukten sm&amp;ouml;r, utan ocks&amp;aring; framst&amp;auml;lla en rad sojaprodukter som sojalecitin, sojaolja, sojaprotein osv. Dessa har f&amp;aring;tt en enorm spridning inom v&amp;auml;stv&amp;auml;rldens livsmedelsindustri.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Man har givit intrycket av att soja &amp;auml;r ett urgammalt bepr&amp;ouml;vat livsmedel fr&amp;aring;n Asien, men detta g&amp;auml;ller inte dagens sojaprodukter. I Asien har man l&amp;auml;nge anv&amp;auml;nt fermenterad soja, d&amp;auml;r en j&amp;auml;sningsprocess eliminerat skadliga &amp;auml;mnen. Men man har inte tidigare &amp;auml;tit ickefermenterad soja i Asien som amerikanarna har l&amp;auml;rt oss p&amp;aring; senare tid.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Den industriella framst&amp;auml;llningsprocessen av sojaprodukter &amp;auml;r motbjudande. Man mal sojab&amp;ouml;nor och blandar mj&amp;ouml;let med varmt vatten och bensin. Sedan skiktar sig detta i en vattenfas och en bensinfas. I den f&amp;ouml;rra hittar man bl a sojaprotein och i den senare hittar man lecitinet och oljan. Med kemiska processer f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker man avskilja sojaprodukterna fr&amp;aring;n vattnet/bensinen. Men det finns alltid mindre eller st&amp;ouml;rre rester kvar i produkterna. (Den s k entropilagen s&amp;auml;ger att det alltid finns en teknisk/ekonomisk gr&amp;auml;ns d&amp;auml;r man m&amp;aring;ste acceptera en viss bensinhalt.) Just sojalecitin &amp;auml;r v&amp;auml;rmek&amp;auml;nsligt och det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att pressa tillbaka bensinhalten. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r finns s&amp;auml;rskilt h&amp;ouml;ga gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rden f&amp;ouml;r bensin i vissa sojaprodukter. (Se nedan).&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Livsmedelsverket har redovisat en lista &amp;ouml;ver vilka halter av bensin (hexan) och &amp;auml;ven andra l&amp;ouml;sningsmedel som f&amp;aring;r finnas i v&amp;aring;r mat. Det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att detta deklareras p&amp;aring; livsmedelsf&amp;ouml;rpackningar i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r ett antal mer harml&amp;ouml;sa &amp;rdquo;tillsatser&amp;rdquo;. Se listan och begrunda den:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;a href=&quot;http://www.slv.se/upload/dokument/lagstiftning/1990-1995/1993_17.pdf&quot;&gt;http://www.slv.se/upload/dokument/lagstiftning/1990-1995/1993_17.pdf&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	De ickefermenterade sojaprodukterna s&amp;auml;tts i samband med en rad effekter p&amp;aring; h&amp;auml;lsan:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Br&amp;ouml;stcancer&lt;br /&gt;
	Hj&amp;auml;rnskada&lt;br /&gt;
	Missbildningar&lt;br /&gt;
	St&amp;ouml;rningar hos sk&amp;ouml;ldk&amp;ouml;rteln&lt;br /&gt;
	Njursten&lt;br /&gt;
	Skador p&amp;aring; immunsystemet&lt;br /&gt;
	Allvarliga, potentiellt d&amp;ouml;dliga mat allergier&lt;br /&gt;
	Fertilitetsst&amp;ouml;rningar&lt;br /&gt;
	Risker under graviditet och vid amning&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Eftersom sojaprodukter &amp;auml;r billiga finns de ofta i f&amp;auml;rdiglagad mat. Detta &amp;auml;r ett bra sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r att undvika s&amp;aring;dana produkter och laga mat sj&amp;auml;lv. Framf&amp;ouml;r allt skall mat som inneh&amp;aring;ller soja jagas bort fr&amp;aring;n barnens kost. I sojabaserad modersmj&amp;ouml;lksers&amp;auml;ttning i USA har man hittat extremt h&amp;ouml;ga halter av bl a mangan och &amp;ouml;strogena &amp;auml;mnen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	L&amp;auml;s mer om soja och h&amp;auml;lsorisker p&amp;aring; http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2011/03/14/is-the-hidden-soy-in-your-foods-contributing-to-illness.aspx&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	This &amp;#39;Beloved&amp;#39; Food Can Cause Allergic Reactions for Years - and Infertility for Generations!&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Posted By Dr. Mercola | March 14 2011&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;oy beansSoy can be found in almost every product on your grocery store shelves -- corn chips, ice cream, canned tuna and every packaged food you can think of. It goes under names like yeast extract, soy protein, soybean oil, soy lecithin and soy flour.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	But soy is one of the top eight allergens that cause immediate reactions such as coughing, sneezing, runny nose, hives, diarrhea, difficulty swallowing and anaphylactic shock.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Delayed allergic responses can also occur several hours to several days after the food is eaten.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	According to Mannie Barling and Ashley F. Brooks-Simon on the Blogger News Network:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&quot;To make soy more appetizing, the manufacturers added sugar, synthetic sweeteners, genetically modified high fructose corn sugar, refined salt, artificial flavorings, colors and MSG. So the soy isn&amp;#39;t really soy. It is a Frankenfood created for the sole purpose of making a profit from health conscious people trying to live a healthier life.&quot;&lt;br /&gt;
	&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	_________________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Fr&amp;aring;n Godmorgon nr 3 mars 2011&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;3. Vanlig tillsats knyts till leukemi hos barn&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Sju av tio svenska barn f&amp;aring;r i sig f&amp;ouml;r mycket av konserveringsmedlet nitrit, E250, visar en ny studie fr&amp;aring;n livsmedelsverket.&amp;nbsp; Nitrit &amp;auml;r ett &amp;auml;mne som tills&amp;auml;tts i mat som uppskattas av barn,&amp;nbsp; till exempel korv och leverpastej.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;ndash;Dagsdosen &amp;auml;r satt med marginal, men den ska naturligtvis inte &amp;ouml;verskridas. Barn brukar vara s&amp;auml;rskilt k&amp;auml;nsliga. Det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka s&amp;auml;nka intaget av nitrit genom att minska m&amp;auml;ngden som tills&amp;auml;tts maten, s&amp;auml;ger Evelyn Jansson Elfberg, avdelningsdirekt&amp;ouml;r p&amp;aring; livsmedelsverkets regelavdelning.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I Finland har man precis genomf&amp;ouml;rt en s&amp;auml;nkning av gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rdet. Anledningen &amp;auml;r att &amp;auml;mnet har knutits till olika typer av allvarliga h&amp;auml;lsorisker. En amerikansk studie publicerad av BMC Cancer visar att barn som &amp;auml;ter charkuterier med nitrit en g&amp;aring;ng i veckan har 74 procent st&amp;ouml;rre risk att drabbas av leukemi &amp;auml;n barn som undviker produkter med tillsatt nitrit.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	515 Taiwanesiska barn unders&amp;ouml;ktes och deras matvanor j&amp;auml;mf&amp;ouml;rdes. Ett antal av barnen led av allvarlig leukemi och forskarna kunde se att barnen hade &amp;auml;tit mera nitritrik kost. Forskarna bakom studien skriver att det fortfarande &amp;auml;r f&amp;ouml;r tidigt att s&amp;auml;ga om nitritet bevisligen lett till sjukdomen. Men forskarna drar &amp;auml;nd&amp;aring; slutsatsen att barn b&amp;ouml;r begr&amp;auml;nsa sitt intag av processade&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	charkvaror s&amp;aring;som bacon, korvar och leverpastej. Ytterligare unders&amp;ouml;kningar har kopplat nitrit till tum&amp;ouml;rer, bland annat i bukspottk&amp;ouml;rtel och tarm. &amp;Aring;r 2008 registrerades i Sverige 6017 nya fall av kolorektal cancer. Det &amp;auml;r 12% av alla cancerfall i Sverige och g&amp;ouml;r cancerformen&amp;nbsp; till tredje vanligast i landet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Nitrit anv&amp;auml;nds som konserveringsmedel och skyddar mot bakterien botulinum, som kan ge&amp;nbsp; d&amp;ouml;dlig matf&amp;ouml;rgiftning. Men &amp;auml;mnet bidrar ocks&amp;aring; till att ge charkprodukter en aptitligare f&amp;auml;rg. Produkter utan nitrit ser gr&amp;aring; ut, vilket enligt branschen p&amp;aring;verkar f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;ndash;Det finns i mat som barn &amp;auml;ter ofta, exempelvis korv, forts&amp;auml;tter Elfberg.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Inom EU planeras en s&amp;auml;nkning av gr&amp;auml;nsen f&amp;ouml;r hur mycket nitrit ett&amp;nbsp; livsmedel f&amp;aring;r inneh&amp;aring;lla. Gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rdet i Finland s&amp;auml;nktes just p&amp;aring; grund av att barnen &amp;aring;t s&amp;aring; mycket korv. P&amp;aring; f&amp;ouml;rpackningen betecknas nitrit som E249 eller E250.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Hur &amp;auml;mnet p&amp;aring;verkar m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r inte helt k&amp;auml;nt. I djurstudier ger nitrit sjukliga f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar p&amp;aring; binjurar, lungor och hj&amp;auml;rta. &amp;Auml;mnet kan ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra blodets f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att transportera syre. Detta har orsakat d&amp;ouml;dsfall hos sm&amp;aring; barn.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Tillsatsen beh&amp;ouml;ver dock inte anv&amp;auml;ndas p&amp;aring; det s&amp;auml;tt man g&amp;ouml;r i dag. F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra tillv&amp;auml;xt av bakteriens sporer r&amp;auml;cker det med mycket mindre dos nitrit &amp;auml;n vad som nu anv&amp;auml;nds, och m&amp;aring;nga produkter skulle klara sig utan.&amp;nbsp; B&amp;auml;ttre hygien och rutiner vid charkuteritillverkning skulle minska risken avsev&amp;auml;rt. Bakterien &amp;aring;terfinns fr&amp;auml;mst finns i jord, bottensediment och f&amp;ouml;rmultnade v&amp;auml;xter.&amp;nbsp; Det finns ocks&amp;aring; naturliga ers&amp;auml;ttare till E249 och E250. Vid Universitetet i Arkansas har man funnit att extrakt fr&amp;aring;n gr&amp;ouml;nt te och druvk&amp;auml;rnor &amp;auml;r fullgoda alternativ.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Men nitrit anv&amp;auml;nds inte bara f&amp;ouml;r &amp;auml;mnets bakterieh&amp;auml;mmande egenskaper. Ut&amp;ouml;ver att ge den rosa f&amp;auml;rgen binder &amp;auml;mnet vatten, och fungerar som smakf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkare.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Gunnar Lindgren:&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt; Denna kemikalie borde uteslutas fr&amp;aring;n livsmedelssektorn. Den viktigaste orsaken till att den &amp;auml;r kvar tycks vara att vi konsumenter f&amp;ouml;redrar den r&amp;ouml;da f&amp;auml;rg nitrit ger charkuterivaror &amp;ndash; &amp;auml;ven om den ocks&amp;aring; har en bakteried&amp;ouml;dande effekt. Men detta kan n&amp;aring;s med mer harml&amp;ouml;sa &amp;auml;mnen. I Norge kunde man en l&amp;aring;ng period utesluta nitrit genom ers&amp;auml;ttning med andra &amp;auml;mnen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Nitrit anses bli s&amp;auml;rskilt h&amp;auml;lsofarligt n&amp;auml;r det omvandlas till nitrosaminer i kroppen. Dessa &amp;auml;r bl a cancerframkallande. P&amp;aring; Island &amp;auml;ter man mycket r&amp;ouml;kt f&amp;aring;rk&amp;ouml;tt, s&amp;auml;rskilt vid juletid. R&amp;ouml;kt mat inneh&amp;aring;ller nitrosaminer. Man har funnit att barn som f&amp;ouml;ds 9 m&amp;aring;nader efter jul l&amp;ouml;per h&amp;ouml;gre risk att drabbas av typ-1 diabetes. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;rutom i charkuterivaror kan nitrit finnas som f&amp;ouml;rorening i dricksvatten i jordbruksbygd.&lt;br /&gt;
	_____________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;4. S&amp;ouml;tningsmedlet Neotam&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I USA introduceras s&amp;ouml;tningsmedlet Neotam som &amp;auml;r en sl&amp;auml;kting till aspartame. D&amp;aring; det &amp;auml;r starkt s&amp;ouml;tande beh&amp;ouml;vs mycket litet i ett livsmedel och i USA beh&amp;ouml;ver man d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte ange detta &amp;auml;mne p&amp;aring; f&amp;ouml;rpackningar. Men liksom aspartam &amp;auml;r neotam riskabelt f&amp;ouml;r personer med sjukdomen fenylketonuri och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste/borde substansen deklareras p&amp;aring; f&amp;ouml;rpackningen. Vid tillverkningen anv&amp;auml;nds 3-dimetylbutyl, ett &amp;auml;mne som finns p&amp;aring; EPA:s lista &amp;ouml;ver de mest farliga &amp;auml;mnena. &amp;Auml;mnet &amp;auml;r redan godk&amp;auml;nt i EU och har numret E961. Deklareras det p&amp;aring; alla livsmedel som inneh&amp;aring;ller neotam i Sverige?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller neotams syster aspartam, s&amp;aring; s&amp;auml;tts detta &amp;auml;mne i samband med en rad h&amp;auml;lsost&amp;ouml;rningar enligt FDA (den amerikanska livsmedels- och l&amp;auml;kemedelsmyndigheten):&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Huvudv&amp;auml;rk/migr&amp;auml;n&lt;br /&gt;
	Illam&amp;aring;ende&lt;br /&gt;
	Magont&lt;br /&gt;
	Tr&amp;ouml;tthet d&amp;aring; glukostillf&amp;ouml;rsel till hj&amp;auml;rnan blockeras&lt;br /&gt;
	S&amp;ouml;mnsv&amp;aring;righeter&lt;br /&gt;
	Synrubbningar&lt;br /&gt;
	&amp;Aring;ngestattacker&lt;br /&gt;
	Depression&lt;br /&gt;
	Astma och tillt&amp;auml;ppt br&amp;ouml;st&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;Auml;ven samband med andra redovisade st&amp;ouml;rningar:&lt;br /&gt;
	Emotionella st&amp;ouml;rningar&lt;br /&gt;
	Epilepsi&lt;br /&gt;
	Fibromyalgi&lt;br /&gt;
	Kronisk tr&amp;ouml;tthet&lt;br /&gt;
	Parkinsons sjukdom&lt;br /&gt;
	Minnesf&amp;ouml;rlust och Alzheimers sjukdom&lt;br /&gt;
	Cancer&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;r tidig f&amp;ouml;dsel och missbildningar&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	En dansk studie visar tydligt hur l&amp;auml;skedrycker med artificiella s&amp;ouml;tningsmedel har samband med f&amp;ouml;r tidig f&amp;ouml;dsel. Ju fler burkar desto tidigare kom barnet.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Se &lt;a href=&quot;http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20592133&quot;&gt;http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20592133&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Gravida kvinnor m&amp;aring;ste undvika artificiella s&amp;ouml;tningsmedel som aspartam, neotam m fl!&lt;br /&gt;
	&amp;nbsp;http://t3.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcTFAfGAyu26FsvFeyFS6UBai96xofWjANvka3ucjHEuxpETuT7E&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;br /&gt;
	Fr&amp;aring;n NeutralNews.com:&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	(NaturalNews) Developed by Monsanto and made by NutraSweet, neotame was approved in 2002 by the Food and Drug Administration (FDA). This artificial sweetener is being used as an additive in practically anything humans consume from soft drinks, dairy products, and yogurt to frozen desserts and even chewing gum. In addition, and unlike aspartame, neotame can stand a higher temperature heat, so many food manufacturers are including it in baked goods. Neotame has become an ingredient in hundreds of food products and is often blended with other synthetic sweeteners. Most recently it has been added to the feed for some livestock being raised for human consumption.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	It is estimated that neotame is between 7,000 to 13,000 times sweeter than sugar, which would allow food manufacturers to use less in their products. And since the FDA does not require labels to include ingredients that contribute less than one percent of the product, in some instances neotame can be used in foods without having to be listed on the label. Neotame is also hidden under the infamous &quot;natural flavors&quot; category on some packaged foods.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	This highly concentrated, white crystalline powder contains the same synthetic derivative of the two amino acids as aspartame - L-aspartic acid and L-phenylalanine - plus the chemical methanol, or wood alcohol. To this compound 3-dimethylbutyl has been added. NutraSweet company states that neotame is perfectly safe, yet 3-dimethylbutyl happens to be on the Environmental Protection Agency&amp;#39;s (EPA) most hazardous chemical list.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Neotame does not have to carry the Phenylketonurics (PKU) warning on labels that include their ingredient. Phenylketonurics - or PKU - is the term used to refer to individuals that have the metabolic disorder Phenylketonuria. Those with this disorder cannot consume products that contain phenylalanine. Therefore, if products containing neotame do not include a warning label or state the ingredient is included, it could be potentially quite dangerous for these individuals.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Marketing companies claim that man-made chemical sweeteners help in the battle against obesity and in the onset of obesity-related diseases, yet statistics prove otherwise. Research has found that these artificial chemicals lead to weight gain by rapidly stimulating the release of insulin and leptin, two hormones that are directly related to satiety and fat storage.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	It would seem that adding more chemicals to an already problematic chemical solution would only create more problems in the long run. At this time, long term effects on humans are unknown.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;Learn more: http://www.naturalnews.com/031767_neotame_sweeteners.html#ixzz1HAFDCdTO&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;5. J&amp;auml;rn, aluminium och br&amp;ouml;stcancer&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det finns m&amp;aring;nga &amp;auml;mnen som &amp;auml;r viktiga f&amp;ouml;r h&amp;auml;lsan i l&amp;auml;gre halter men blir riskabla i h&amp;ouml;gre halter. Ett s&amp;aring;dant &amp;auml;mne &amp;auml;r selen och enligt f&amp;ouml;ljande artikel fr&amp;aring;n mercola.com &amp;auml;r ocks&amp;aring; j&amp;auml;rn ett s&amp;aring;dant &amp;auml;mne. F&amp;ouml;r kvinnor i menstruerande &amp;aring;lder &amp;auml;r det viktigt att ha fyllda j&amp;auml;rndep&amp;aring;er. Risken f&amp;ouml;r sjukdomar som relateras till kadmium &amp;ouml;kar vid l&amp;aring;ga j&amp;auml;rndep&amp;aring;er. Men m&amp;auml;ngden j&amp;auml;rn i fri form i kroppen f&amp;aring;r inte bli f&amp;ouml;r h&amp;ouml;g.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	H&amp;auml;r relateras j&amp;auml;rn i fri form till br&amp;ouml;stcancer. B&amp;aring;de aluminium och alkohol tycks kunna &amp;ouml;ka f&amp;ouml;rekomsten av fritt j&amp;auml;rn i kroppen. Aluminium kan n&amp;aring; oss dels fr&amp;aring;n deodoranter, men framf&amp;ouml;r allt fr&amp;aring;n vacciner som ger ett betydande tillskott av aluminium till v&amp;aring;r kropp. I f&amp;ouml;rsurade omr&amp;aring;den kan dricksvattnet inneh&amp;aring;lla aluminium. Kastruller av aluminium b&amp;ouml;r ifr&amp;aring;gas&amp;auml;ttas.&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;br /&gt;
	NEW Studies Reveal Alarming Hidden Cause of Breast Cancer&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Posted By Dr. Mercola | March 18 2011&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	By Russell L. Blaylock, MD, CCN&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Beskrivning: Vaccines Increase Cancer RiskBreast cancer is one of the leading causes of cancer death in women worldwide and breast cancer rates are increasing rapidly.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	A compelling number of studies, though not all, have shown that free iron concentrations in breast tissue, especially the ductal tissue, is playing a major role in stimulating cancer development and eventual progression to aggressive, deadly cancers.1,2&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Cancers are Very Dependent on Iron&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Iron is needed for DNA replication in rapidly dividing cells.3&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	A recent report from the Department of Biomolecular Sciences in Urbino Italy, found that fluid taken from the nipple of cancer patients contained significantly higher levels of aluminum than did nipple fluid taken from women without breast cancer&amp;mdash;approximately twice as much aluminum.4&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	A number of studies have found that extracting nipple fluid by a breast pump (in both premenopausal and postmenopausal women) is a simple way to study the microenvironment of the ductal tissue, the site of development of most breast cancers.5&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Examining this ductal fluid is an excellent way to measure such things as iron levels, ferritin (an iron-binding protein), CRP (a measure of breast inflammation) and aluminum.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	The researchers also found that women with breast cancer had much higher levels of ferritin, an iron transport protein, in their breast fluid, which was 5X higher in women with breast cancer.6&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	This observation has been confirmed in other studies.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	In previous studies researchers found that one&amp;#39;s intake of iron did not necessarily correlate with risk of breast cancer, but rather the release of iron from its protective proteins, such as ferritin and transferrin was critical.7&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	This distinction is very important and explains why some studies found no link between iron intake in the diet and breast cancer incidence.8&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Free Iron Can Be Very Dangerous&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Over 90% of iron absorbed from your diet is normally bound to these protective proteins. Recent studies have shown that some things we do can cause too much of the iron to be released into surrounding tissues, and if this iron exists as free iron, it can trigger intense inflammation, free radical generation and lipid peroxidation.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Bound iron is relatively harmless.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	So, what can cause these protective proteins to release their iron?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	One factor is an excessive alcohol intake. Studies by Lee et al have shown that women who drink greater than 20 grams of alcohol a day significantly increase the free iron in their breast tissue and have a higher incidence of invasive breast cancer&amp;mdash;the most deadly form.9&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	It has also been shown that excessive estrogen can displace iron from its protective proteins, thus increasing free iron levels and associated breast cancer risk. 10 This helps explain the link between high estrogen levels and breast cancer.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Of more importance than the total intake of iron is where the iron ends up that is absorbed from your food.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	As stated, most of it is bound to protective proteins, such as transferrin in the blood and ferritin within cells. If you have a lot of extra space within these proteins for binding iron, then a high dietary iron intake would be less harmful.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Previously it was thought that a spillover of free iron occurred only when the protective proteins (tranferrin and ferritin) were fully saturated, as we see with the condition hemochromatosis.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	How Aluminum and Alcohol Worsen Iron Toxicity&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	We now know that both aluminum and alcohol can displace the iron from its protective proteins, raising the level of harmful free iron, even when these protective proteins are not fully saturated with iron.9&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	If this occurs within the breast, as this study demonstrates, free iron levels in the breast ductal tissue can become dangerously high and over time induce malignant tumor formation.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	The question to be asked is--where did the aluminum come from?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	The authors of the paper suggested underarm antiperspirants as a possibility. But, there is another source that is becoming increasingly a problem and that is from vaccine adjuvants.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Vaccines are a Major Source of Aluminum for Many&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Many inactivated vaccines contain aluminum salts to boost the immune reaction. Studies have shown that this aluminum is slowly dispersed all over the body and may be concentrated in breast ducts.11&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	The amount of aluminum in vaccines is tremendous, especially in such vaccines as the anthrax vaccine, hepatitis vaccine and tetanus vaccine.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Since many American children are being exposed to multiple doses of aluminum containing vaccines by the time they are 6 years old, one would expect very high exposures to injected aluminum.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	A recent study by Lucija Tomljenovik and Chris Shaw found that a newborn receives a dose of aluminum that exceeds FDA safety limits (5mg/kg/day) for injected aluminum by 20-fold, and at 6 months of age a dose that was 50-fold higher than FDA safety limits.12&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Aluminum at this young age will accumulate in various tissues and with new vaccine recommendations, children and young adults may be exposed to many more aluminum containing vaccines every year throughout life.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	With the ability of aluminum to displace iron from its protective proteins, we may not only see a dramatic increase in breast cancer, but also other iron-related diseases, such as liver degeneration, neurodegenerative disease, diabetes, heart failure and atherosclerosis.13 No one is addressing this very real danger.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	References&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	* 1 Wu T et al. Serum iron, copper and zinc concentrations and the risk of cancer mortality in US adults. Ann Epidemiol 2004; 14: 195-201.&lt;br /&gt;
	* 2 Cade J et al. Case-control study of breast cancer in southeast England: Nutritional factors. Epidemiol Community Health 1998; 52: 105-110.&lt;br /&gt;
	* 3 Kalinowski DS, Richardson DR. The evolution of iron chelators for the treatment of iron overload disease and cancer. Pharmacol Rev 2005; 57: 547-583.&lt;br /&gt;
	* 4 Mannello F, et al. Analysis of aluminum content and iron homeostasis in nipple aspirate fluids from healthy women and breast cancer-affected patients. J Appl Toxicol 2011; Feb 21,(ahead of print)&lt;br /&gt;
	* 5 Mannello F et al. Iron-binding proteins and C-reactive protein in nipple aspirate fluids: role of iron-0driven inflammation in breast microenvironment. Am J Transl Res 2011;3: 100-113.&lt;br /&gt;
	* 6 Mannello et al and Shpyleva SI et al. Role of ferritin alterations in human breast cancer cells. Breast Cancer Res Treat 2011; 126: 63-71.&lt;br /&gt;
	* 7 Lithgow D et al. C-reactive protein in nipple aspirate fluid: relation to women&amp;#39;s health factors. Nurs Res 2006; 65: 418-425.&lt;br /&gt;
	* 8 Kabat GC et al. Dietary iron and heme iron intake and risk of breast cancer: a prospective cohort study. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 2007; 16:1306-1308.&lt;br /&gt;
	* 9 Lee DH et al. Dietary iron intake and breast cancer: The Iowa Women&amp;#39;s Health Study. Proc Am Assoc Cancer Res 2004; 45: A2319.&lt;br /&gt;
	* 10 Wyllie S, Liehr JG. Release of iron from ferritin storage by redox cycling of stilbene and steroid estrogen metabolites: a mechanism of induction of free radical damage by estrogen. Arch Biochem Biophys 1997; 346: 180-186.&lt;br /&gt;
	* 11 Flarend et al. In vivo absorption of aluminum-containing vaccine adjuvants using Al-26. Vaccine 1997 15, 1314-1318.&lt;br /&gt;
	* 12 Tomljenovic L and Shaw C. 2011 in press.&lt;br /&gt;
	* 13 Weinberg ED. Iron toxicity. Ox Med Cell Longevity 2009; 2: 107-109. &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	_________________________________________&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Publicerad 18 Mar 2011 av NT.SE&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;6. &amp;rdquo;Tum&amp;ouml;rer vanlig d&amp;ouml;dsorsak i &amp;Ouml;sterg&amp;ouml;tland&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;F&amp;ouml;rra &amp;aring;ret dog 90 000 personer i Sverige. Orsakerna till d&amp;ouml;dsfallen har stora regionala skillnader. D&amp;ouml;dligheten bland tum&amp;ouml;rsjukdomar &amp;auml;r h&amp;ouml;gre i &amp;Ouml;sterg&amp;ouml;tland &amp;auml;n riksgenomsnittet enligt en rapport fr&amp;aring;n Socialstyrelsen.&amp;rdquo;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Gunnar Lindgren: Jag har l&amp;auml;nge v&amp;auml;ntat p&amp;aring; n&amp;aring;gra tecken p&amp;aring; att den stora spridningen av kadmium med slam i &amp;Ouml;sterg&amp;ouml;tland till sist m&amp;aring;ste visa sig p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt. D&amp;auml;r finns ett Hush&amp;aring;llningss&amp;auml;llskap som gjort mycken skada genom att energiskt propagera f&amp;ouml;r och f&amp;ouml;rsvara slamspridning. Det som g&amp;ouml;r detta s&amp;aring; allvarligt &amp;auml;r att kadmiumhalterna i &amp;aring;kerjorden i &amp;Ouml;sterg&amp;ouml;tland redan &amp;auml;r mycket h&amp;ouml;ga. Detta beror dels p&amp;aring; &amp;aring;rtionden av tillf&amp;ouml;rsel av kadmiumhaltig g&amp;ouml;dsel och luftnedfall samt dels p&amp;aring; att berggrunden har h&amp;ouml;ga kadmiumhalter. Skulle n&amp;aring;got omr&amp;aring;de undandras slamspridning i Sverige s&amp;aring; &amp;auml;r det &amp;Ouml;sterg&amp;ouml;tland &amp;ndash; men i st&amp;auml;llet har det blivit tv&amp;auml;rtom. H&amp;auml;r sprids stora m&amp;auml;ngder, enligt uppgift &amp;auml;ven slam fr&amp;aring;n andra omr&amp;aring;den i Sverige?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Se karta med de h&amp;ouml;ga kadmiumhalterna i vete: &lt;a href=&quot;http://www.renakerrenmat.se/fakta/KadmiumhalterVete.pdf&quot;&gt;http://www.renakerrenmat.se/fakta/KadmiumhalterVete.pdf&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Detta vetemj&amp;ouml;l kan inte anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r livsmedel, &amp;auml;n mindre till barnmat.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Kadmium &amp;auml;r cancerframkallande och cancer i br&amp;ouml;st, livmoder, prostata m m s&amp;auml;tts i samband med detta milj&amp;ouml;gift. Finns slam ocks&amp;aring; i kompostjord som l&amp;auml;ggs ut i tr&amp;auml;dg&amp;aring;rdar och vid markplanering runt daghem? Urlakas kadmium fr&amp;aring;n &amp;aring;krar och n&amp;aring;r dricksvatten? Kan ekologiska och andra n&amp;auml;rodlade produkter odlas p&amp;aring; slamspridd mark efter en &amp;rdquo;karenstid&amp;rdquo;?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Befolkningen och ansvariga myndigheter i &amp;Ouml;sterg&amp;ouml;tland m&amp;aring;ste se till att slamspridningen upph&amp;ouml;r &amp;ndash; fr&amp;auml;mst p g a de redan h&amp;ouml;ga kadmiumhalterna i &amp;aring;kermark. Men med slammet sprids ocks&amp;aring; en rad andra f&amp;ouml;r h&amp;auml;lsan riskabla &amp;auml;mnen, t ex milj&amp;ouml;gifter, l&amp;auml;kemedelsrester, hormoner, radioaktiva &amp;auml;mnen osv.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	B&amp;aring;de Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen avr&amp;aring;der fr&amp;aring;n slamspridning, inte minst p g a kadmiumfr&amp;aring;gans allvar. Det &amp;auml;r en g&amp;aring;ta varf&amp;ouml;r jordbruket och livsmedelsproduktionen inte lyssnar p&amp;aring; dem utan i st&amp;auml;llet tyr sig till avfallssektorn och de kommunala avloppsreningsverken?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I mitt f&amp;ouml;rra nyhetsbrev skrev jag bl a:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;rdquo;Kadmiumv&amp;auml;rden &amp;auml;r f&amp;ouml;r h&amp;ouml;ga&amp;rdquo;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Fr&amp;aring;n DN 3/2 2011&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Kemikalieinspektionen vill se kraftigt s&amp;auml;nkta gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rden f&amp;ouml;r kadmium i handelsg&amp;ouml;dsel. Redan i dag uts&amp;auml;tts m&amp;aring;nga svenskar f&amp;ouml;r skadliga halter, konstaterar myndigheten i en ny utredning.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	- Det &amp;auml;r orov&amp;auml;ckande att delar av befolkningen ligger &amp;ouml;ver de niv&amp;aring;er som kan ha effekt p&amp;aring; h&amp;auml;lsan, s&amp;auml;ger Helena Parkman p&amp;aring; Kemikalieinspektionen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Enligt inspektionen harexempelvis mellan 0,2 och 6 procent av alla landets kvinnor i &amp;aring;ldern 50 till 64 &amp;aring;r&lt;br /&gt;
	s&amp;aring; h&amp;ouml;ga halter av kadmium i urinen att det kan p&amp;aring;verka f&amp;ouml;rekomsten av b&amp;aring;de njursjukdom och bensk&amp;ouml;rhet i gruppen.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Kadmium &amp;auml;r en tungmetall som vi f&amp;aring;r i oss med mat som spannm&amp;aring;l och rotfrukter. F&amp;ouml;rutom luftf&amp;ouml;roreningar &amp;auml;r g&amp;ouml;dsel den viktigaste k&amp;auml;llan till kadmium i &amp;aring;kermark. Fram till f&amp;ouml;r drygt ett &amp;aring;r sedan h&amp;ouml;ll skatten p&amp;aring; handelsg&amp;ouml;dsel kadmiuminneh&amp;aring;llet nere p&amp;aring; niv&amp;aring;er runt 5 milligram per kilo fosfor.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Gunnar Lindgren: Kadmiumhalten i den vanligaste konstg&amp;ouml;dseln NPK ligger vid 3 &amp;ndash; 5 mg kadmium per kilo fosfor, medan halten i slam ligger vid 30 &amp;ndash; 40 mg per kilo fosfor. Enligt Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin m&amp;aring;ste kadmiumhalten i fosfor ligga under 10 mg per kilo fosfor om inte halten i &amp;aring;kerjorden skall forts&amp;auml;tta &amp;ouml;ka.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	http://t3.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcS9PxKGmmJCxFXwiizvqwTYRpDvZUsRXAhOzB8IBPjeXHLEvxZhZA&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I h&amp;auml;rdningsreaktorn reagerar nickelsp&amp;aring;n&amp;nbsp; med fetter i n&amp;auml;rvaro av v&amp;auml;tgas och tryck&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;7. F&amp;ouml;rbud mot transfetter&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Riksdagen besl&amp;ouml;t nyligen att transfetter skall f&amp;ouml;rbjudas i livsmedel. Detta &amp;auml;r bra, men bara en halv seger.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det &amp;auml;r n&amp;auml;mligen n&amp;aring;got bekymmersamt med fr&amp;aring;gan om transfetternas skadlighet. Det beror p&amp;aring; det faktum att de industriellt framst&amp;auml;llda transfetterna kan knytas till oh&amp;auml;lsa, men inte de naturliga. &amp;Auml;ven om molekylstruktur visar likheter. Jag har mer och mer f&amp;aring;tt uppfattningen att det i h&amp;auml;rdningsreaktorn bildas nya skadliga &amp;auml;mnen &amp;ndash; det &amp;auml;r dessa som helt eller delvis kan vara upphovet till oh&amp;auml;lsa. I litteraturen anges positionella isomerer, aromatiska &amp;auml;mnen, polymeriserade syror, karbonyl, nickels&amp;aring;pa, koordinerade komplex m m.&lt;br /&gt;
	Just fullh&amp;auml;rdade fetter, som nu i st&amp;auml;llet framst&amp;auml;lls och anv&amp;auml;nds i v&amp;aring;ra livsmedel kan vara mer skadliga, d&amp;aring; den l&amp;auml;ngre tiden i h&amp;auml;rdningsreaktorn rimligen ger upphov till &amp;auml;nnu mer av dessa biprodukter. Av detta sk&amp;auml;let borde all h&amp;auml;rdning f&amp;ouml;rbjudas och inte i f&amp;ouml;rsta hand transfetterna.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Insikten att det lika v&amp;auml;l kan vara sj&amp;auml;lva h&amp;auml;rdningen som &amp;auml;r problematisk och inte sj&amp;auml;lva transfettmolekylerna har kommit p&amp;aring; senare tid. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r finns detta inte n&amp;auml;mnt p&amp;aring; min hemsida &amp;auml;nnu.&lt;br /&gt;
	F&amp;ouml;rutom bildningen av biprodukter kan vi fr&amp;aring;ga oss vad som h&amp;auml;nder med kvarvarande fettl&amp;ouml;sliga n&amp;auml;rings&amp;auml;mnen i h&amp;auml;rdningsreaktorn, t ex fosfolipider, karotenoider, fytosteroler, vitaminer etc etc. Kan nickel och v&amp;auml;tgas under tryck ocks&amp;aring; &amp;auml;ndra dessa viktiga molekyler?&lt;br /&gt;
	Det skall n&amp;auml;mnas att exempelvis nickelkarbonyl &amp;auml;r ett av de mest cancerframkallande &amp;auml;mnen man k&amp;auml;nner och har det mest sk&amp;auml;rpta hygieniska gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rdet inom arbetslivet. Aromatiska &amp;auml;mnen f&amp;ouml;rknippas med allvarliga skador som exempelvis cancer. Men all information om biprodukter samt eventuella f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade n&amp;auml;rings&amp;auml;mnen saknas.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Mitt r&amp;aring;d blir: Den kemiska h&amp;auml;rdningen av fetter strider mot en biologisk norm och har inte visats vara ofarlig. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r skall vi undvika alla h&amp;auml;rdade fetter.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	___________________________________&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;strong&gt;8. Brev fr&amp;aring;n en l&amp;auml;sare om s&amp;ouml;mnapn&amp;eacute;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Idag &amp;auml;r det m&amp;aring;nga som sprider kunskap om f&amp;ouml;rdelarna med att &amp;auml;ta mer fett och mindre kolhydrater. Vi f&amp;aring;r alla bekr&amp;auml;ftelser p&amp;aring; att m&amp;auml;nniskor m&amp;aring;r b&amp;auml;ttre av att undvika den &amp;rdquo;fettsn&amp;aring;la kosten&amp;rdquo;. H&amp;auml;r f&amp;ouml;ljer ett s&amp;aring;dant brev:&lt;br /&gt;
	&lt;em&gt;&lt;br /&gt;
	Hej Gunnar.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jag &amp;auml;r en man p&amp;aring; 63 &amp;aring;r och har b&amp;ouml;rjat med lchf.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Varf&amp;ouml;r?&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Jag hade s&amp;ouml;mnapn&amp;eacute; och var tvingad att anv&amp;auml;nda den s&amp;aring; kallade apparaten med helmask hemma. Jag anv&amp;auml;nde den EN natt sen fick jag nog. D&amp;aring; best&amp;auml;mde jag mig f&amp;ouml;r att g&amp;aring; ner i vikt.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Fr&amp;aring;n mina 92 kilo till ca 75 kilo, &amp;auml;r f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande p&amp;aring; 84 kilo och jag har ingen apn&amp;eacute; mer.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Det har gjort mig till en f&amp;ouml;respr&amp;aring;kare f&amp;ouml;r lchf.&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Mvh&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	I A&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	Gunnar Lindgren&lt;br /&gt;
	Starrk&amp;auml;rr 210&lt;br /&gt;
	446 95 &amp;Auml;lv&amp;auml;ngen&lt;br /&gt;
	Tel 0303 754155 070 5679054&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com&lt;br /&gt;
	www.gunnarlindgren.com&lt;br /&gt;
	http://www.alternativjournalen.se/ooljat&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	tkab4&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
	&amp;nbsp;&lt;/p&gt;

    		        </description>
		            <pubDate>Thu, 24 Mar 2011 08:32:16 +0100</pubDate>
		        </item>
    

   </channel>
</rss>

