Naturmedel och hjälpmedel för egenvård och behandling.
WEB-kurser mm
Egna och andras böcker
Naturmedcinsk mottagning i Håcksvik, Svenljunga
Alternativjournalen kan nu presentera ett dokument med goda utsikter att bli historiskt. Det blottlägger hur en svensk hovrätt låtit sig föras bakom ljuset av en skara lejda vetenskapsmän, med gemensamt syfte att rädda sina vetenskapliga karriärer - eller noga räknat rädda den tveksamma teori på vilken de grundat sina karriärer och inkomster under många år.
I svensk förvaltning är det närmast en självklarhet att beslut och domar ska grundas på sakligt underlag, och att det bästa sakliga underlaget inhämtas av experter på den fråga saken gäller. Men så ser världen inte ut. Liksom i andra på senare tid uppmärksammade frågor - t ex klimatforskningen - finns anledning att allt mer kritiskt granska de stora och små grupper av forskare som fått monopolisera en sakfråga, och därmed också kunnat omvandla det till ett lönsamt men sakligt ofruktbart forskningsområde.
Endast sällan utsätts de för någon ingående saklig gransknng av andra än sina egna kollegor (”peer review”), av den enkla anledningen att detta kräver mer tid och engagemang än vad som vanligen står till förfogande för den som inte ägnar sig åt området för sin försörjning. Vetenskapsmän inom angränsande områden vill inte störa eller stöta sig, och lekmän anses inte ha de kunskaper som krävs. Om nödvändigt skyddas dessa forskargrupperingar ofta också av de företag, massmedia och inte minst myndigheter som de byggt förtroliga band med, och som ofta införlivat deras teser i sina egna affärsidéer.
Alternativjournalen har tidigare rapporterat om det tvistemål mellan TryggHansa och Magnus Rees, som pågått under närmare femton år, och som i grunden handlat om i fall Magnus odiskutabla autism är medfödd eller förvärvad genom skada. I det senare fallet skulle Magnus barnförsäkring ha svarat för hans vård- och omsorgskostnader, något som försäkringsbolaget redan från början motsatt sig, med hänvisning till det undantag för medfödda sjukdomsanlag som funnits i försäkringsvillkoren.
Försäkringsbolaget har också kunnat mobilisera ett antal forskare inom området, som närmast enhälligt stött dess inställning som s k expertvittnen, och backat upp varandra. Såväl tings- som hovrätt har närmast reflexmässigt konstaterat att dessa experter har tunga titlar och akademiska meritlistor, och med detta lämnat deras redogörelser sakligt sett utan närmre granskning, och sedermera dömt i försäkringsbolagets favör.
Under de år som processen pågått har emellertid Magnus företrädare samlat åtskilliga argument och expertsynpunkter från angränsande ämnesområden och experter utan lojaliteter med den begränsade forskargrupp som monopoliserat den s k kunskapsbildningen inom barnautism-området. Utifrån detta har man granskat det sakliga innehållet i expertvittnenas utsagor, vilka mest av allt påminner om ett korthus där undermåliga och motsägelsefulla forskningsstudier lutats mot varandra utan att ändå åstadkomma nämnvärd stabilitet. Den stabilitet som kan skönjas består mer av forskarnas samarbete i form av ömsesidigt stöd och anslagsbeviljande.
Den vitbok för Magnus sak, som här presenteras, borde få stort gehör i ett samhälle som slår vakt om rättsäkerhet och oväld inom förvaltning - såväl inom forskning och utbildning som inom rättsväsendet. Det är hög tid att bryta upp den dominerande föreställningen om att förvaltningen framlägger ett säkerställt och sakligt underlag som underlag för myndigheters beslut. I stället måste förvaltningstraditionen inrymma alltmer av sakgranskning och ifrågasättanden av expertutsagor, om inte rent av persongranskning av dem som anlitas för sådana.
Sakfrågan ”är autism medfödd eller förvärvad?” är inte särskilt lätt att tränga in i för den utomstående. Just därför har den lätt kunnat annekteras av ett fåtal forskare med en gemensam uppfattning. Men den gemensamma uppfattning de utkristalliserat håller inte vid en saklig granskning - utan synes i stället mest vara en modell för att odla växande mängder lönsam men ofruktbar forskning, som alltmer koncentrerats runt det genetiska området. Om - vilket sakförhållandena tyder på - i stället miljö- och omvärldsfaktorer är avgörande för uppkomsten av autism, då kan denna genetiskt inriktade forskning avfärdas som i huvudsak irrelevant och såväl forskningsanslag som forskarkarriärer få snabba avslut.
När försäkringsbolagens expertvittnen sålunda i hovrätten tillåtits att vittna i egen sak har alltså ett nytt övergrepp mot Magnus lagts till ett tidigre - nämligen de (än så länge) oidentifierade skador som han utsatts för och resulterat i hans autism.
Den formella processen mellan Magnus och försäkringsbolaget är numera slutligt avgjord till Magnus nackdel. Vi hoppas dock att publiceringen av den ingående slutpläderingen för Magnus sak ska tjäna som utbildning och en gruva att gräva i för dem som söker sanning i sakfrågorna om barnautism, neurologiska störningar bland barn mm, och inte blott nöjer sig med välputsade fasader och schablonmässiga uttalanden från s k auktoriteter.
Vi skulle också hoppas att den leder till att såväl domstolar, myndigheter och övrig förvaltning som allmänhet får upp ögonen för hur den s k vetenskapens förträdare på osakliga grunder och utan insyn kan annektera en omotiverad maktpositition i vårt samhälle. Mot detta krävs kraftfulla motmedel till demokratins och frihetens försvar.
Läs Vitboken i sin helhet här.
Tidigare artiklar bl a
Nu kommer vaccingenerationen
Ska barn vara helt juridiskt oskyddade?
Vaccinationernas effekter
Bolag med dold agenda
I vitboken kritiseras hårt användandet av s k tvillingstudier som bevis för att autism har genetiska orsaker. I del 12 av "Vetenskapens Värld" http://svtplay.se/v/1959243/vetenskapens_varld/del_12_av_18__vara_geners_hemliga_liv?, ges ytterligare kraftfulla bevis för tvillingstudiers otillräcklighet som genetiska argument, se särskilt avsnittet ca 38 min in i filmen